– Det finns flera mindre studier som har visat att betablockerare kan minska risken för våld och aggressivitet. Vi ville göra en större populationsstudie för att se om det finns ett samband, säger Yasmina Molero, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
I studien ingick 1,4 miljoner personer i Sverige. Forskarna jämförde perioder med och utan betablockerare hos samma person under åtta år.
Bekräftar tidigare rön
Forskarna undersökte sedan sambandet mellan betablockerare och sjukhusinläggning för psykisk ohälsa, självmordsbenägenhet, självmord och anmälningar för våldsbrott.
Resultatet visar att under perioder då personerna fick betablockerare var risken för att bli skäligen misstänkt för våldsbrott 13 procent lägre.
– Vårt resultat går helt i linje med de tidigare studierna, säger Yasmina Molero.
Kopplingen till sjukhusinläggningar och självmord var inte lika tydlig.
Hämmar stresshormoner
Yasmina Molero menar att betablockerare skulle kunna användas för behandling av personer med riskfaktorer för att hamna i våldsbrottslighet.
– Nästa steg är att göra ytterligare studier som bekräftar sambandet. I så fall kan betablockerare övervägas som ett sätt att hantera aggression hos individer med psykiatriska diagnoser, säger hon.
En teori om varför betablockerare dämpar känslor som ångest, aggressivitet och nedstämdhet är att medicinen blockerar signalsubstanserna adrenalin och noradrenalin. Båda är kopplade till stress och utsöndras i situationer när man känner sig hotad och rädd.
– Betablockerare hämmar alltså de signalsubstanser som förbereder kroppen på flykt eller kamp, Yasmina Molero.
Studien är publicerad i tidskriften PLOS Medicine.