Oenighet om Palestina – "släpper inte frågan"

Tidöpartierna är splittrade om att dra tillbaka erkännandet av de palestinska områdena som en stat. Statsminister Ulf Kristersson säger nej – men SD-ledaren Jimmie Åkesson ger inte upp.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson besöker i dag ett äldreboende i Vellinge.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson besöker i dag ett äldreboende i Vellinge.

Foto: Johan Nilsson/TT

Mellanöstern2023-10-11 11:52

– Vad jag vet är vi tre partier i regeringsunderlaget som vill det här. Vi kommer inte att släppa frågan lättvindigt, säger Jimmie Åkesson till TT.

– Vi kommer att fortsätta att driva den. Som jag upplever det ligger den på bordet så då får vi förhandla om det helt enkelt.

Det var 2014 som de palestinska områdena erkändes av Sverige som stat på initiativ av regeringen som då bestod av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

"Olyckligt erkännande"

Efter terrorstämplade Hamas omfattande attacker mot Israel anser SD, KD och L att regeringen ska arbeta för att dra tillbaka erkännandet.

– Det var en av de första saker jag tänkte i helgen när den här attacken påbörjades, att det är ett bra tillfälle att lyfta frågan igen om det väldigt olyckliga erkännandet som den förra regeringen drev igenom utan någon bredare förankring i riksdagen, säger Åkesson.

Men enligt statsminister Ulf Kristersson (M) är det inte aktuellt att initiera en process för att dra tillbaka erkännandet.

– Det var ett dåligt ensidigt beslut när det gjordes. Jag tror inte att det just nu skulle vara nyttigt eller bra att Sverige gång på gång fattar nya beslut i den sortens frågor, säger Kristersson.

"Behöver titta på det"

KD:s utrikespolitiske talesperson Magnus Berntsson har förståelse för att ett tillbakadragande inte kan ske lättvindigt.

– Att både erkänna och ta tillbaka ett erkännande är processer man inte ska ta lätt på, men man behöver titta på det, säger han till DN.

Att ta tillbaka erkännandet är viktigt, anser Åkesson.

– Just nu handlar det mycket om signaler. En signal är att fördöma och det har de allra flesta i Sverige gjort. Sen måste man också sätta kraft bakom ett sånt fördömande.

Fakta: Palestina

Sveriges erkännande av staten Palestina kom 2014, sedan S och MP bildat regering samma hösten. Det väckte internationellt uppseende, eftersom det var ett ovanligt beslut för den tiden. I Europa är det bara några enstaka länder som erkänt Palestina de senaste decennierna, bland dem Montenegro 2006 och Island 2011.

Sammanlagt har å andra sidan mer än två tredjedelar av världens länder erkänt Palestina som ett självständigt land. Men de flesta av dessa erkännanden är ganska gamla. De gjordes mestadels av länder i Afrika, Asien och Latinamerika på 80- och 90-talen, som ett uttryck för stöd sedan den dåvarande palestinske ledaren Yasser Arafat utropat självständighet 1988.

Vad som avses med Palestina beror på vilken tid i historien man menar. Det Palestina som Storbritannien styrde mellan de två världskrigen täckte hela nuvarande Israel, Gazaremsan, Västbanken och Golanhöjderna. 1947 antog FN en delningsplan, där drygt hälften av det historiska området skulle gå till ett nytt judiskt land, Israel, medan resten skulle bli en arabisk stat, alltså Palestina.

I de konflikter som följt sedan dess har dock Israel i strid med internationell rätt tagit över mer och mer mark. Palestinierna i dag har bara delvis kontroll över ungefär 10 procent av det område som britterna styrde för snart ett sekel sedan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!