Så kollar du om bilderna från kriget är äkta

Fejkade bilder, filmer och desinformation om kriget mellan Israel och Hamas har fått stor spridning på sociala medier. Bland annat gick nyhetsbyrån AP i dagarna ut och bekräftade ett uppmärksammat filmklipp på ett flyganfall som fejkat. Klippet, som cirkulerat flitigt på bland annat X, kommer från datorspelet "Squad".

Men hur ska man själv kunna kolla om en bild, film eller annan information från kriget verkligen stämmer?

Det första att tänka på är ett kanske uttjatat, men fortfarande giltigt faktum.

– Vi måste förstå att det första som dör i krig är sanningen. Det är alltid så. Man vill visa sig själv som hjälte och motståndaren som förövare, säger Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet som även leder projektet Nyhetsvärderaren.

Ifrågasätt

Nygren säger att det väldigt sällan går att avgöra med blotta ögat om en bild eller en film är fejkad.

– Vi måste i stället tänka till kring informationen. Verkar det här vara konstigt? Att vara välinformerad är ett bra vaccin mot desinformation.

TT: Finns det något som är unikt med sociala medier i det här avseendet som är bra att veta?

– I sociala medier ska du posta så fort som möjligt. Det finns ingen pressetik som styr, utan snabbt ut och bli populär. Medan etablerade medier har mer fokus på att förmedla korrekta nyheter.

– Samtidigt får vi inte glömma att även om det florerar en hel del vilseledande information kring den här konflikten så är det mesta av informationen korrekt. Det är människor som lider. Det är ett krig som pågår. Vi får inte bli cyniskt källkritiska.

Räkna till tio

Nygren påpekar att det i kriget mellan Israel och Hamas i första hand hittills inte har handlat om så kallade deepfakes – videor eller bilder som med hjälp av avancerad teknik fejkats att föreställa något annat.

– Det är snarare cheapfakes. Billig desinformation. Man tar bilder som inte har med konflikten att göra och så skickar man ut det eftersom man har ett budskap. Och är man inte vaksam är det lätt att man delar vidare det här för att man blir känslomässigt engagerad, speciellt i en konfliktsituation.

– Om man ser något man reagerar på är rådet att räkna till tio innan man delar vidare. Att läsa texten, dubbelkolla. Vad är innehållet egentligen? Dela bara med dig av det du vet är sant.

Bildproblem

När det specifikt gäller bilder och filmer råder Nygren att ta bilden eller filmen och göra en så kallad omvänd sökning på nätet, för att se varifrån den kommer.

– Ofta går det inte att avslöja med blotta ögat, om något är fejk eller inte.

Han får medhåll av Jörgen Ahlberg, docent i datorseende vid Linköpings universitet:

– Generellt så är fejkade bilder mer rena och fina. En äkta bild är mer skakig kamera, det är lite "skitiga" saker i bilden så att säga.

Även Ahlberg poängterar dock att en hälsosam skepsis inför vem avsändaren är och varför budskapet kommer ut är det viktigaste.

– Det går absolut att googlebildsöka, men man bör börja med att fråga sig: Finns det någon anledning till att den här aktören gör det här?