Kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas har lett till ett stort sug efter information. I måndags rapporterade X, tidigare Twitter, att 50 miljoner meddelanden lagts ut om konflikten under helgen.
Men i det enorma informationshavet finns en flodvåg av falskt material, vittnar flera experter om för nyhetsbyråerna AFP och AP.
Till TT säger Alessandro Accorsi, analytiker vid International Crisis Group:
– Det är värre än vanligt.
Försvårar hjälparbete
Det rör sig om bilder och filmer som är tagna långt före helgen, ibland från helt andra platser, överdrifter, förvrängda uttalanden och klipp från verklighetstrogna spel, som påstås visa verkliga krigsscener.
Accorsi beskriver en viss typ av desinformation som "panikinnehåll" som handlar om påstådda attacker som sker just nu.
– Den här typen av innehåll är väldigt förvirrande och det skapar mycket oljud och gör det svårare för journalister och forskare, men också för hjälparbetare, att förstå vad som faktiskt händer på marken, säger han.
Hjälparbetare har en historia av att använda sig av sociala medier för att bedöma var deras insatser behövs mest, och för att veta vilka vägar som är säkra respektive farliga, enligt honom.
– Om falsk information cirkulerar är det svårare att förstå vad som händer och agera och till syvende och sist rädda liv.
En annan typ av desinformation slår an på känslomässiga strängar och har inslag av konspirationsteorier.
– De uppmanar till hat och våld och kan framkalla känslomässiga reaktioner för att antingen förvirra folk eller få folk att bli än mer polariserade, framhåller han.
Har förvärrats
Flera experter pekar framför allt ut försämringen på X, enligt AFP, dit många söker sig för att få reda på vad som sker under stora och snabbt föränderliga nyhetshändelser.
– Sedan Elon Musk tog över (Twitter) så har man tappat den största delen av sin säkerhetsmoderering och minskat satsningarna på det, säger Accorsi.
EU-kommissionen har meddelat att man inleder en utredning om falska och vilseledande uppgifter om striderna mellan Israel och Hamas på X.
Att det rör sig om en utdragen konflikt med många egenintressen påverkar mängden desinformation, enligt Gordon Pennycook, lektor i psykologi vid amerikanska Cornell University.
– Och när du slänger in antisemitism och islamofobi så har du en perfekt grogrund för desinformation, säger han till nyhetsbyrån AP.
Pennycook beskriver utvecklingen som oroande, och att krigets dimma – ett begrepp som använts historiskt för att visa på informationsbristen under krig – nästlat sig in i sociala medier där den kan utnyttjas strategiskt.
– Att konstant utsättas för desinformation, även om du är vaksam och tänker "det där är inget", så påverkar det fortfarande din världsbild och vad du tror är sant.
Han nämner en studie inför amerikanska presidentvalet 2016, där forskarna kunde se att en enda exponering för en påhittad rubrik var tillräckligt för att påverka dem.
– Även om folk inte ens kommer ihåg att de sett den, så framstår den som mer trolig för dem nästa gång de ser den, säger han och fortsätter:
– Ju mer du ser något, desto mer sant känns det.
Pengar och påverkan
En del som sprider desinformation är ute efter pengar eller inflytande. Känslomässigt material leder till större engagemang, vilket premieras av sociala mediernas algoritmer vilket leder till större synlighet.
Andra försöker vinna stöd för den egna sidan, inte sällan genom att öka illviljan mot andra sidan. En del material som sprids verkar exempelvis ha målet att öka hatet mot palestinier.
– Det gör att det blir mer troligt med hårda hämndaktioner och att man avhumaniserar de civila man riktar sig mot, säger Pennycook.