De flydde Ukraina: Sonen vill bli svensk militÀr

Efter ett Är i Sverige vet hon inte nÀr, eller om, de kommer att Äka tillbaka till Ukraina.
–Min son vill stanna och gĂ„ med i svenska militĂ€ren, sĂ€ger juristen Kateryna Meletych.

Kateryna Meletych frÄn Ukraina bor pÄ ett flyktingboende i Tyresö.

Kateryna Meletych frÄn Ukraina bor pÄ ett flyktingboende i Tyresö.

Foto: Jessica Gow/TT

Migration2023-02-24 09:41

De kom till Sverige i mars i fjol, Kateryna Meletych och hennes yngsta son Oleksii Zaiats. De hade lÀmnade Kiev efter krigsutbrottet och befann sig i Polen nÀr de fick ett tips om en familj i Sverige som kunde ta emot dem.

– Jag hade bara en timme pĂ„ mig att bestĂ€mma mig. Men det började bli ont om hotellrum i Polen, sĂ„ jag bokade flygbiljetter hit, berĂ€ttar hon för TT.

Meletych, som i Ukraina arbetade som specialist pÄ immateriell rÀtt, har svÄrt att greppa att det ryska anfallskriget pÄgÄtt i ett Är.

– Jag tĂ€nker pĂ„ samtalen jag hade med mina före detta kollegor dagen innan invasionen, nĂ€r vi mest pĂ„ skoj sade att vi behövde packa en vĂ€ska med förnödenheter om Ryssland skulle anfalla. Allt Ă€ndrades pĂ„ en sekund, sĂ€ger hon.

– Jag kan inte förstĂ„ att kriget har skördat hundratusentals liv.

Varm miljö

Vi befinner oss pÄ ett flyktingboende i Tyresö kommun utanför Stockholm. Boendet Àr Kateryna Meletychs och hennes 13-Ärige sons hem sedan i november i fjol. Det ligger inte lÄngt frÄn den familj som först tog emot dem.

Meletych Ă€r en av ungefĂ€r 50 000 ukrainare som kommit till Sverige efter krigsutbrottet och som fĂ„tt stanna pĂ„ det sĂ„ kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebĂ€r att de som flytt har rĂ€tt att jobba i Sverige, barnen har rĂ€tt att gĂ„ i skolan och som ensamstĂ„ende har man rĂ€tt till samma ersĂ€ttning som asylsökande, 71 kronor per dag.

Men Kateryna Meletych har arbetat stora delar av tiden hÀr. NÀstan omedelbart efter ankomsten fick hon jobb pÄ Spotifys sÀljavdelning, en anstÀllning som varade till Ärsskiftet.

– Det var den bĂ€sta tiden i mitt liv, för det var en sĂ„dan varm arbetsmiljö. Jag har aldrig upplevt det tidigare, berĂ€ttar hon.

Även Oleksii Zaiats trivs, han tycker sĂ„ mycket om den svenska skolan att han vill gĂ„ klart sin utbildning hĂ€r. Och sĂ„ smĂ„ningom vill han arbeta inom det svenska försvaret.

– Jag sade bara "va?" nĂ€r han sade att han vill gĂ„ med i den svenska militĂ€ren. Det Ă€r hans drömjobb. Jag antar att det beror pĂ„ vad han varit med om. Han vill kunna skydda andra, berĂ€ttar hans mamma.

– NĂ€r vi lĂ€mnade Ukraina sa jag uppmuntrande till min son "kom igen, vi Ă€r tillbaka om tvĂ„ veckor". Nu vill jag inte sĂ€ga varken ja eller nej till honom, nĂ€r det gĂ€ller om vi kommer stanna hĂ€r.

Gympa och svenskalektioner

En uppmÀrksammad aspekt av massflyktsdirektivet Àr att de som omfattas av det inte fÄr lÀsa svenska för invandrare (SFI).

I Tyresö kommun har man löst det pÄ annat sÀtt. Flyktingsamordnaren Madelene BÄng ordnar aktiviteter för de boende alla vardagar i veckan. NÀstan allt sker pÄ svenska för att de ska lÀra sig sprÄket.

– Vi startade aktiviteterna för att vi sĂ„g ett behov för den hĂ€r gruppen. De faller ju lite utanför eftersom de inte har samma rĂ€ttigheter som andra som fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd, pĂ„pekar hon.

I Tyresö kommun Àr det dessutom pÄ gÄng att införa sprÄkundervisning motsvarande SFI ocksÄ för ukrainska medborgare, efter att ett förslag klubbats igenom i kommunstyrelsen.

Flera pÄ boendet i Tyresö har redan jobb. Hur mÄnga vet inte Madelene BÄng, eftersom sÄdan statistik inte förs pÄ grund av massflyktsdirektivet. Men senare pÄ dagen Àr det rekryteringstrÀff pÄ schemat, efter gympan och svenskalektionen.

Sonen vill stanna

Det har rapporterats om ukrainare som Ă„tervĂ€nder för att de inte ser nĂ„gon framtid i Sverige pĂ„ grund av svĂ„righeter att lĂ€ra sig sprĂ„ket och fĂ„ arbete. Enligt Migrationsverket har knappt 10 000 ukrainare lĂ€mnat Sverige, men om de Ă„tervĂ€nt till hemlandet eller Ă„kt till nĂ„got annat land vet man inte.

Kateryna Meletych kÀnner inte till nÄgon som Äkt tillbaka till Ukraina. För henne kÀnns framtiden oviss, bland annat eftersom hennes Àldsta son Àr kvar i hemlandet. Han fick inte lÀmna Ukraina eftersom han kanske behöver rycka in i militÀren.

– Han fyller snart 20 Ă„r. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det bara de frĂ„n 27 Ă„r som behövt rycka in, tack gode gud.

Hon och yngsta sonen har tillstÄnd att stanna i Sverige fram till den 4 mars i, liksom alla som fÄtt uppehÄllstillstÄnd enligt massflyktsdirektivet. Hur lÀnge massflyktsdirektivet gÀller bestÀms av EU, men som lÀngst kan det verka i tre Är, enligt Migrationsverket. Nyligen förlÀngdes det till den 4 mars 2024 och Meletych och sonen vÀntar pÄ att deras ansökan om förlÀngning ska beviljas.

– Det finns ett uttryck som sĂ€ger "Om du vill fĂ„ Gud att skratta, berĂ€tta om dina framtidsplaner".

"MĂ„nga vill stanna"

Madelene BÄngs uppfattning Àr att allt fler frÄn Ukraina ser ett liv i Sverige framför sig.

– Jag tror att ganska mĂ„nga tĂ€nker att de vill stanna nu. Dels för att de har barn som börjat etablera sig och som sĂ€ger att de inte vill Ă„ka tillbaka. Och ocksĂ„ för att de har barn som sett saker. De Ă€r rĂ€dda för Ukraina i dag, de vill inte Ă„ka tillbaka.

Hon sÀger ocksÄ att barnen generellt verkar trivas bra i den svenska skolan.

– Det Ă€r vĂ€ldigt positivt att barnen uppskattar skolan i Sverige. Skolan Ă€r bĂ€ttre, sĂ€ger barnen. Den Ă€r inte lika hierarkisk och de tycker att barnen Ă€r snĂ€llare mot varandra hĂ€r.

Fakta: Massflyktsdirektivet

För första gÄngen sedan massflyktsdirektivet infördes 2001 aktiverades det av EU den 4 mars 2022. De som omfattas av direktivet Àr ukrainska medborgare, eller de som har uppehÄllstillstÄnd i Ukraina, och har varit bosatt dÀr före den 24 februari 2022. Om man omfattas av massflyktsdirektivet kan man inte söka asyl.

Sedan massflyktsdirektivet infördes har knappt 50 000 personer fĂ„tt stanna pĂ„ den grunden. Drygt 40 000 av dessa Ă€r kvar i Sverige.

De som fÄtt stanna pÄ massflyktsdirektivet kan vÀlja att bosÀtta sig sjÀlva, eller sÄ anvisas de till en kommun. Hur mÄnga anvisningar respektive kommun fÄr beror pÄ ett fördelningstal som tar hÀnsyn till kommunens invÄnarantal, arbetsmarknad, det totala mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlÀnda som redan befinner sig i kommunen.

Migrationsverkets senaste prognos Ă€r att 15 000 skyddssökande frĂ„n Ukraina kommer att ta sig till Sverige under 2023.

KĂ€lla: Migrationsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!