Migrationsverket fick uppdraget att inrätta återvändandecenter av regeringen i juni.

Nu har Migrationsverket fått fem sådana center på plats. De ligger i Burlöv, Enköping, Malmö, Mölndal och Stockholm. Centren har skapats genom att omvandla en del av de boendeanläggningar myndigheten redan har.

På boendena får personer som har beslut om utvisning stöd i att planera sitt återvändande och återetablering i hemlandet.

Kan tacka nej

Totalt har Migrationsverket hittills lyckats skapa 650 platser. Målet är att ha cirka 2 000 platser i slutet av 2024. Just nu är 220 platser belagda.

Enligt Migrationsverket har det gått för kort tid för att kunna dra några långtgående slutsatser när det gäller resultat av återvändandecentren.

"Men vissa iakttagelser har redan gjorts kring att det underlättar återvändandearbetet när personerna är tillgängliga och vi kan ha en nära dialog", säger generaldirektör Maria Mindhammar i ett pressmeddelande.

Migrationsverket konstaterar samtidigt att det inte finns några direkta incitament för den som bor i eget boende att flytta till ett återvändandecenter. Det får heller inga konsekvenser enligt nu gällande lagstiftning att tacka nej till en erbjuden plats.

Efterlyser lagändring

Syftet med återvändandecentren är enligt regeringen att underlätta utvisningar och bekämpa skuggsamhället. I dag får tre av fyra som söker asyl i Sverige avslag, och totalt finns över 26 000 i landet som har beslut om att återvända.

Men det är alltså ett mycket liten del av den gruppen som hittills kan få plats på de nystartade centren.

Enligt Migrationsverket visar erfarenheten att det inte är alla som väljer att flytta till ett center. Tiden för att kalla personer dit är också kort, eftersom rätten till boende upphör när tidsfristen för frivillig utresa löper ut. Tidsfristen är vanligen fyra veckor vid utvisning.

Ska användandet av återvändandecentren öka behöver lagen om mottagning av asylsökande (LMA) ses över, eller annan lagstiftning införas, enligt Migrationsverket.