För att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen behöver en person nu ha påbörjat en anställning som går att försörja sig på innan vederbörandes tillfälliga tillstånd går ut, i stället för att som tidigare när Migrationsverket fattade beslut i ärendet.
Detta efter att Migrationsöverdomstolen kommit med en dom.
– Migrationsöverdomstolen säger att lagen ska tolkas restriktivt eftersom den är ett undantag från huvudregeln, att man ska ha beviljats tillstånd innan man reser in i landet. Och att den här tolkningen ligger närmare ordalydelsen i bestämmelsen, säger Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Migrationsområdet mer komplext
Att det blivit en snävare tolkning just nu, trots att lagen varit i kraft i flera år, kan bero på att reglerna på migrationsområdet har blivit mer komplexa, säger Bexelius, eftersom de då samtidigt blir svårare att tillämpa.
– I det här fallet har man tagit fram specialregler för en viss grupp som utgör ett undantag i förhållande till hur reglerna i övrigt är utformade. Det har nog behövt ta en viss tid innan man har sett att det behövs den här vägledningen.
Kan återvända till Afghanistan
En rimlig slutsats av den nya tolkningen är att fler kommer att få avslag på sina ansökningar, säger Bexelius.
– Vissa av dem kommer kunna söka om asyl i stället, men en del av dem har ett utvisningsbeslut i botten och de kan inte söka om asyl på nytt.
En majoritet av dem som fått tillstånd på gymnasielagen är medborgare i Afghanistan. I och med praxisändringen kan det alltså innebära att fler får utvisningsbeslut dit.
– Vi tillämpar den praxis som man gör inom EU:s asylbyrå, som säger att kvinnor och flickor riskerar förföljelse där och inte utvisas. Därutöver finns olika typer av utsatta grupper i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande, det är en gråskala kan man säga.
Miljöpartiet kritiskt
Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen, som var med och tog fram lagen, är kritisk till att tolkningen plötsligt ändras.
– Det här är en grupp som varit med om så många olika tolkningar av regelverket, nu drar man undan mattan på dem igen. Det är en sårbar grupp det handlar om.
TT: Ska Migrationsöverdomstolen ta hänsyn till det?
– Jag tycker att man borde göra det, åtminstone att man ger dem uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter.
Vill ändra regelverket
TT: Miljöpartiet var ju drivande i att utforma den här lagen, varför utformade ni inte lagen på det sätt som ni tycker att den borde tolkas?
– Lagstiftningens utformning är väldigt mycket ett resultat av vad som var möjligt att få fram utifrån de som vi samarbetade med. Det är en lag som inte uppfyller alla önskemål som vi i Miljöpartiet hade, säger Hirvonen.
På frågan om Hirvonens kritik mot en enskild dom är befogad säger hon:
– Att som politiker vilja åstadkomma någonting, och sen blir det inte så, till exempel för att en domstol gjort en viss tolkning, då får man som politiker agera för att ändra regelverket, och det kommer jag att göra.