Sedan den stora flyktingkrisen 2015 har antalet asylsökande minskat kraftigt. Hittills i år har knappt 6 000 asylsökande beviljats uppehållstillstånd, borträknat de ukrainare som fått skydd enligt massflyktsdirektivet.

De senaste åren är det istället arbetskraftsinvandringen och anhöriginvandringen som stått för de stora posterna i Sveriges mottagande. Strax före pandemin nådde arbetskraftsinvandringen en ny rekordnivå med över 43 000 personer under ett år.

Just nu pågår regeringsförhandlingarna för fullt, och hur den svenska migrationspolitiken kommer att se ut de närmaste fyra åren är inte helt klart. M, KD, SD och L är överens om att minska invandringen, men inte hur mycket och hur det ska gå till.

Liberalerna vill värna asylrätten, medan Moderaterna har talat om ett volymmål på max 5 000 asylsökande per år, och SD om en "asylrelaterad" invandring nära noll.

Men det är inte möjligt, enligt migrationsforskaren Henrik Emilsson vid Malmö universitet.

– Genom att begränsa arbetskraftsinvandringen, anhöriginvandringen och antalet kvotflyktingar skulle man möjligtvis kunna få ner invandringen till runt hälften av vad vi har i dag. Det blir en stor skillnad men det närmar sig absolut inte noll.

Kvotflyktingar känslig fråga

Att de fyra högerpartierna är ense om att färre ska få stanna av humanitära skäl och att försörjningskraven för anhöriginvandring ska skärpas kommer att få effekt på antalet anhöriga, enligt Emilsson.

Att få ner antalet asylsökande kan bli svårare. En snabb åtgärd skulle kunna vara att stoppa kvotflyktingar, men det är troligen känsligt för både L och KD, konstaterar han.

– I dag är det fler som kommer som kvotflyktingar än vad som kommer hit som asylsökande och får asyl. Det blir en stor fråga för dem (högerpartierna) att komma överens om, säger Emilsson.

När det gäller arbetskraftsinvandringen är M, SD och KD överens om flera åtgärder, bland annat att höja dagens lönekrav på 13 000 kronor i månaden väsentligt. Men detaljerna är oklara, liksom om Liberalerna är med på tåget. L anser att arbetskraftsinvandring är bra för Sverige och vill att det ska vara enkelt att anställa människor från andra länder.

Rekryterar släkt

Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring är unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.

– Det har lett till att många rekryterar släkt, landsmän, vänner och familj till sina små företag, säger Henrik Emilsson.

De senaste fem åren handlar det om över 188 000 personer, inklusive anhöriga, som kommit som arbetskraftsinvandrare. Det är dock mindre än hälften som stannar i Sverige. Men de som främst blir kvar är de lågutbildade, och dessa är ofta från samma länder som också söker asyl.

– De handlar ofta om personer som arbetskraftsinvandrar som diskare, städare, restaurangbiträden, tidningsutdelare och personliga assistenter, säger Henrik Emilsson.

Inga tidningsutdelare

Ett lönekrav på runt 30 000 kronor i månaden skulle sannolikt hindra en stor del av dessa yrkeskategorier. Men Emilsson varnar för fortsatt missbruk av reglerna.

– Risken är att arbetsgivarna inte håller vad de lovar. Det finns väldigt starka incitament och liten risk att bryta mot reglerna.

Utöver lönekrav har andra länder ofta begränsningar inom vilka yrken som arbetskraftsinvandring är tillåten.

– Det är den vanligaste lösningen i våra grannländer. Man kan helt enkelt säga att det behövs inga tidningsutdelare från andra länder, och ta bort den kategorin.

Stoppas vid gräns

M, KD och SD är också överens om att asyllagen ska anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. SD har förespråkat ett ”asylstopp”, där asylsökande bland annat ska kunna avvisas direkt om de kommer från ett annat EU-land, som Danmark.

Men enligt Emilsson fungerar regelverket inte så. En person från exempelvis Somalia som kommer över bron går inte att avvisa med hänvisning till att personen just passerat ett annat säkert land.

– Nej. I så fall måste personen finnas med i Dublinsystemet och ha blivit registrerad nånstans på vägen.

Det har de allra flesta asylsökande som kommer till Sverige, nio av tio, inte blivit.

Stor följdinvandring

Att Sverige är det land i Europa med högst andel av befolkningen född utanför EU (14 procent) är också starkt bidragande till att det inte går att begränsa invandringen i den omfattning som vissa av högerpartierna ser framför sig, enligt Emilsson.

– Om man tittar på undersökningar om varför folk söker sig till olika länder är en jättestor förklaringsfaktor hur många som redan bor i det landet. Det leder till följdinvandring när man exempelvis gifter sig med landsmän. Vi har en stor befolkning med ursprung i Irak, Iran, Syrien, Somalia och Eritrea, det kommer att leda till fortsatt invandring.

Sverige kommer aldrig att nå exempelvis Danmarks nivå på invandring, eller skicka asylsökande till Rwanda, säger Emilsson.

– Inte om man inte vill bryta mot internationella konventioner och EU-lagar.