Vill se tydligare underlag för åldersbestämningar

Rättsmedicinalverket (RMV) bör bli tydligare med vilket vetenskapligt underlag de omdiskuterade medicinska åldersbedömningarna bygger på. Det anser regeringens utredare.

Bilder från en magnetkamera studeras. Metoden används för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Arkivbild.

Bilder från en magnetkamera studeras. Metoden används för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Migration2021-10-28 14:23

Utredningen, som tillsattes i juni förra året efter att åldersbedömningarna fått hård kritik, har i ett delbetänkande som presenterades på torsdagen granskat RMV:s metod ur flera perspektiv.

Metoden bygger på att mognaden mäts i knän och tänder. Vilket kunskapsunderlag detta metodval bygger på är oklart, anser utredarna.

Lars Werkström, generaldirektör RMV, säger till TT att man löpande har redogjort för de osäkerheter och felmarginaler som metoden innebär.

– - Men det man efterlyser nu är en samlad beskrivning av hela metoden och det ska vi naturligtvis göra.

"Öppen fråga"

Metoden är enligt flera experter osäker och kan leda till felaktiga resultat. För asylsökande kan det ha stor betydelse för frågan om uppehållstillstånd och mottagande om de bedöms vara över eller under 18 år.

I en tidigare granskning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) bedömdes både tand- och knämetoderna vara otillräckliga, eftersom de bygger på olika studier som lagts ihop på ett felaktigt sätt.

Denna kritik tas upp i utredningen, som dock landar i att det är möjligt att dra olika slutsatser utifrån samma faktaunderlag.

– Man konstaterar att det är en öppen fråga hur vetenskapen ser ut på det här området, säger Lars Werkström och tillägger att man även i andra EU-länder väger samman resultat från flera studier i arbetet med åldersbedömningar.

Verket har gjort åldersbedömningarna sedan 2017. Hittills har över 11 000 bedömningar utförts – de allra flesta under det första året, enligt Rättsmedicinalverkets statistik. Förra året gjordes bara 176 bedömningar.

Justitieministern kommenterar

Justiteminister Morgan Johansson (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att han välkomnar utredningen:

"Det står klart att det inte finns någon metod för medicinsk åldersbedömning som exakt kan bestämma en individs ålder. Utredningen bedömer också att det finns anledning att utöka det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

I sitt vidare arbete kommer utredningen att initiera forskningsstudier med detta syfte. Delredovisningen kommer att utgöra ett viktigt underlag för dessa forskningsstudier".

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.

Fakta: Åldersbedömningarna

De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.

Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden.

Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:

Att resultatet "talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".

Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre".

Att resultatet "möjligen talar för att den undersökta är under 18 år".

Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.

Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år.

Källa: Rättsmedicinalverket


Bakgrund: Startade 2017

En stor del av de som åldersbedömts är ensamkommande asylsökande och en klar majoritet är av manligt kön.

Av de drygt 11 000 undersökningarna talade över 80 procent för att den undersökta var över 18 år. Åldersbedömningar görs dock bara i de fall där den asylsökande inte har lyckats göra sin ålder sannolik.

Åldersbedömningen är ett komplement till övrig bevisning om den sökandes identitet och vägs in i Migrationsverkets samlade bedömning av den sökandes ålder.

Behovet av åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige.

Inför införandet föreslog Socialstyrelsen en pilotstudie för att testa metodens tillförlitlighet. Någon sådan hanns dock aldrig med, regeringen ansåg det viktigare att åldersbedömningarna snabbt kom i gång.

2018 genomfördes dock en studie och Socialstyrelsen konstaterade då att magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på pojkar, men att osäkerheten var större för flickor.

Redan 2019 sade regeringen att åldersbedömningarna skulle utredas. Den nu aktuella utredningen har granskat metoden som Rättsmedicinalverket använder och hade även i uppdrag att göra en internationell jämförelse.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!