– En av de saker man slås av är hur mild den förra vintern var i Nordeuropa, mellan 2019 och 2020. Vissa stationer i Sverige visade till och med att det inte ens blev någon meteorologisk vinter alls, det gick direkt från höst till vår, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Han har just tagit del av den färska rapporten "European state of the climate 2020", från EU:s center för klimatövervakning Copernicus.

Uppvärmningen fortsätter

Resultaten går i linje med de rapporter som nyligen presenterats av den meteorologiska världsorganisationen (WMO) och USA:s vädermyndighet NOAA – den globala uppvärmningen fortsätter stadigt och jordens medeltemperatur är nu cirka 1,2 grader högre än den var under förindustriell tid.

Men även om resultatet är bekant ger den europeiska rapporten ett värdefullt perspektiv, menar Erik Kjellström, eftersom den delvis bygger på andra källor. Uppgifterna kommer bland annat från olika satellitsystem, mätstationer på marken och på flygplan, samt ett speciellt sätt att kombinera mätdata och väderprognosmodeller som ger en detaljerad tredimensionell bild av hela atmosfären.

Omfattande bränder

Dessutom har Copernicus rapport extra fokus på Europa och Arktis. I Europa låg medeltemperaturen 2020 drygt 1,6 grader över medelvärdet under referensperioden 1981–2020, vilket är den högsta årsmedeltemperaturen som någonsin har uppmätts.

Även i Arktis var det exceptionellt varmt, med omfattande bränder som rasade under lång tid i Sibirien. Just i den sibiriska delen av Arktis låg medeltemperaturen hela 4,3 grader över referensperioden 1981–2020, vilket också är det högsta uppmätta värdet någonsin, och nästan två grader mer än det tidigare maxvärdet.

Långsiktig trend

Freja Vamborg, som är forskare vid Copernicus Climate Change Service och huvudförfattare till rapporten, påpekar att även om det registrerades flera värmerekord förra året så är det den långsiktiga trenden som är intressant att titta på. Den visar bland annat att sedan 1859 har medeltemperaturen ökat med 1,2 grader Celsius globalt, 2,2 grader i Europa och 3 grader i Arktis. Dessutom framgår att de sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har inträffat under det senaste decenniet.

– De här årliga rapporterna bidrar med en liten datapunkt till den långa rad av information som vi har, och som hjälper oss att hålla koll på vad som händer. Jorden blir varmare och kommer att fortsätta att bli varmare så länge utsläppen av växthusgaser fortsätter, säger Freja Vamborg.

Kända faktorer

TT: Hur vet ni att det är utsläppen av växthusgaser som gör jorden varmare, kan det inte vara till exempel en naturlig återgång efter den lilla istiden 1350–1850?

– Dels ligger de temperaturer vi registrerar nu långt över de temperaturer som rådde före den lilla istiden. Dels ser vi i olika klimatmodeller att de här temperaturerna inte skulle vara möjliga utan tillskottet av växthusgaser från fossila bränslen, säger Freja Vamborg.

– När vi stoppar in alla kända komponenter som är viktiga för klimatsystemet i modellerna, som aerosoler, gaser från vulkanutbrott, solens instrålning, förändringar i jordens omloppsbana, solcykler och mängder av andra faktorer, så ser vi att det går ihop när vi har med de mänskliga utsläppen. Men om vi tar bort dem kan modellerna inte visa de temperaturer vi har i dag, tillägger hon.