Regnet föll envist över FN-flaggan som vajar över Stockholmsmässan. Men inresta delegater har stängt in sig i konferenslokaler för att i två dagar diskutera klimat, miljö och hållbar utveckling under Stockholm+50.
Högnivåmötet äger rum ett halvt sekel efter FN:s första miljökonferens, i Stockholm 1972. Den bidrog till att lyfta miljö- och klimatfrågor på den internationella politiska dagordningen, men sedan dess har det gått trögt att leva upp till ambitionerna. En mycket liten del av de hundratals globala miljö- och utvecklingsmål som världen har enats om har uppnåtts och inget land lever heller upp till de åtaganden som har gjorts inom ramarna för Parisavtalet för klimatet.
– Vi vet vad vi ska göra. Och vi har i allt högre grad verktygen för att göra det. Men vi saknar fortfarande ledarskap och samarbete, sade FN:s generalsekreterare António Guterres när han invigde mötet på torsdagen.
– Så nu vädjar jag till ledare inom alla sektorer: Led oss ut ur den här röran.
Inga nya mål
Några konkreta åtgärder eller nya avtal är inte att vänta från Stockholmsmötet. Däremot vill konferensen skapa dialog och bidra till ett snabbare genomförande av åtaganden som länder redan har gjort för att ställa om till en hållbar framtid.
– Det här är inte ett möte som sätter upp nya mål, för sätta upp ambitiösa mål har världen redan gjort. Det är uppenbart att vi inte har gjort tillräckligt och att vi har agerat för långsamt, säger statsminister Magdalena Andersson (S).
– Syftet är att människor ska åka härifrån, åka hem och göra mycket mer och mycket snabbare. Om vi inte levererar på de löften som har getts så är vi körda.
Miljö- och klimatministrar från uppemot hundra länder och ett tiotal stats- och regeringschefer är på plats för att delta i konferensen. Men mötet sker också i skuggan av andra kriser.
– Det är uppenbart att krisen i Ukraina tar mycket fokus. Men som politiska ledare måste vi agera i alla kriser och nödsituationer i världen, både när det gäller pandemin, klimatkrisen och Rysslands illegala invasion av Ukraina, säger Magdalena Andersson.
– Invasionen visar också att vårt beroende av fossila bränslen från Ryssland inte bara är dåligt för miljön, utan det utgör också en säkerhetsrisk, vilket är ännu en anledning att snabba på den gröna omställningen.
FN:s miljöchef Inger Andersen understryker även hon vikten av att FN och världsledarna måste kunna fokusera på flera kriser samtidigt.
– Vi måste lära oss att gå och tugga tuggummi samtidigt. Det kommer alltid att pågå flera kriser parallellt i världen och det måste vi hantera, säger hon.
Minskar klimatbistånd
Sverige, som tillsammans med Kenya står värd för FN-mötet, framställer sig gärna som en ledare i klimatsammanhang. Men frågan är hur det rimmar med regeringens beslut att minska klimatbiståndet med flera miljarder – trots att beskedet så sent som förra året var fördubbling. Guterres är en av kritikerna av de länder som sviker sina löften att leverera det klimatbistånd som är kopplat till Parisavtalet.
Regeringen försvarar sig med att att det handlar om en omfördelning för att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina med biståndspengar.
– Sverige är en av världens största biståndsgivare när det gäller klimatbistånd, säger Magdalena Andersson.
– Det vi har gjort nu är att när det är en kris, krig i Ukraina, och det kommer många flyktingar hit, då använder vi en del pengar till det men vi har också varit tydliga med att vi kommer att öka klimatbiståndet de kommande åren.
Även utvecklingsländer måste jobba med klimatomställning, framhåller Kenyas miljöminister Keriako Tobiko.
– Många av Afrikas länder är hårt drabbade av klimatkrisen och vi står för en mycket liten del av de totala utsläppen. Men det betyder inte att vi inte kan göra förbättringar, säger han på en pressträff.