Den 22-23 juni uppmätte Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Stockholm. Då detekterades tre radioaktiva ämnen: cesium-134, cesium-137 och rutenium-103. Därefter har Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerat om förhöjda strålningsnivåer uppmätts någon annanstans.
Kontrollen visade att det mellan den 8-15 juni uppmättes förhöjda nivåer av fyra radioaktiva ämnen, cesium-134, cesium-137 och rutenium-103 och kobolt-60 i Visby och veckan efter sju radioaktiva ämnen. De som tillkom var rutenium-106, niob-95 och zirkonium-95.
– Under de två veckorna uppmättes mycket låga nivåer av radioaktiva ämnen i Visby, där en av våra sex mätstationer finns. Veckan efter registrerades även något förhöjda nivåer i Stockholm, säger Jan Johansson, strålskyddsexpert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hans kollega, Simon Karlsson, säger att alla mätningarna ligger på detektionsgränsen, det vill säga på gränsen för vad som är möjligt att se.
Medlemmar rapporterar
De fyra radioaktiva ämnena bildas vid kärnklyvning, exempelvis i ett kärnkraftverk.
– De uppstår vid kärnklyvning, men om det är vid en kärnkraftsverksamhet eller något annat är svårare att uttala sig om. Det är inte en stor kärnkraftolycka i alla fall, så långt kan man säga. Då skulle man se ädelgaser och andra lättviktiga ämnen komma ut i större mängder, säger han.
Varför de radioaktiva ämnena först detekterades i Visby och sedan i Stockholm, där nivåerna var något högre, vill han inte spekulera i.
– Man ska vara försiktig med att dra slutsatser. Det här är ju partiklar som förs med luftmassorna och med vindarna. Om man får detektioner på flera platser kan man börja räkna bakåt, säger Jan Johansson.
IAEA undersöker
Han berättar att det internationella atomenergiorganet IAEA har gått ut med en allmän förfrågan till alla sina medlemsländer och bett dem rapporterna eventuella mätresultat för cesium och rutenium och om det finns någon kännedom om någon händelse i landet som orsakat de förhöjda nivåerna av radioaktiv strålning.
– Vi har noterat att Estland och Finland har liknande nivåer som Sverige. Får man mätvärden från flera platser kan man göra bättre beräkningar om ursprunget. Vi har fortfarande inte gjort några sådana beräkningar, säger Jan Johansson.