Australien, Indonesien, Ryssland, Brasilien och USA. Det är några av de länder som i år härjats hårt av omfattande bränder. Antalet bränder var i april upp med 13 procent jämfört med motsvarande period i fjol och under årets första sex månader steg mängden förlorad skog till följd av bränder med 25 procent, enligt WWF.

I den brasilianska delen av Amazonas regnskog har antalet bränder den här månaden ökat med över 80 procent, jämfört med september 2019.

– Under en längre tid har antalet bränder gått ner på en global nivå. Men nu finns det klara tendenser på att de ökar igen, och framför allt i områden där det tidigare inte har brunnit mycket alls som i regnskogar, säger Olle Forshed.

Längre brandsäsong

En stor del av utvecklingen kopplas till klimatförändringar. För med stigande temperaturer och torrare klimat följer döda växtdelar som blir mer lättantändliga.

Men människan spelar också en inte obetydlig roll: Tre fjärdedelar av bränderna kommer från mänskliga faktorer som avskogning, markomvandling för jordbruk och bristande skogsskötsel.

– I tropikerna ser vi väldigt tydligt att det finns koppling mellan bränderna och avskogning. Ju mer avskogning desto mer brinner det, säger Forshed.

Vanligtvis sträcker sig den mest intensiva brandsäsongen från juli till december med en topp i september. Sedan slutet av 1970-talet har säsongen i genomsnitt förlängts med 19 procent – och ofta är bränderna mer intensiva än tidigare.

Då ökar bränderna

Ett aktuellt exempel på detta är Kalifornien. Hälften av den amerikanska delstatens 20 värsta bränder de senaste 100 åren har inträffat på 2010-talet.

För att få stopp på utvecklingen krävs fokus på långsiktiga åtgärder, snarare än att lägga allt krut på att släcka bränder här och nu, enligt Olle Forshed.

– Det handlar om att jobba vidare med klimatförändringarna, som är en central fråga, och att hindra vidare avskogning samt förbättra skogsbruket långsiktigt. Gör vi inget åt klimatet eller avskogningen kommer vi få se betydligt fler bränder, säger han.