En grupp miljövänner hade samlats på torget för att tillsammans höra Sveriges Radios direktsändning från domstolens presskonferens, i en av de mest stillsamma demonstrationer man sett. När överdomstolen meddelat sin ståndpunkt, fortsatte de församlade att lyssna uppmärksamt på föredragningen.
– Jag blev oerhört besviken på domstolen. Det är ändå 2020. Man borde varit mycket klokare, säger Inge Löfgren, ordförande i Naturskyddsföreningen Lysekil-Munkedal.
"Svårt säga nej"
Han anser att domstolen kunde tolkat lagen annorlunda.
– Vi har ju miljölagstiftningens portalparagraf, där det står att man ska ta hänsyn till natur, människor, hälsa och allt sådant.
– När miljööverdomstolen varit så här tydlig, så blir det svårare för regeringen att säga nej, resonerar Inge Löfgren.
Ordföranden i Lysekils kommunstyrelse, Jan-Olof Johansson (S), reagerade annorlunda på Mark- och miljööverdomstolens besked.
– Det gick i den riktning jag väntat mig, säger Jan-Olof Johansson.
Lugn debatt lokalt
Han tror att regeringen, och de flesta partier i riksdagen, kommer att följa domstolens linje.
– Det är den här vägen Sverige måste gå. Vi måste delta i omställningen och våga tillverka även framtidens produkter i Sverige, inte bara importera, anser Jan-Olof Johansson.
Han påminner om att Preemraffs betydelse som arbetsgivare lokalt är mycket stor, och tycker också att debatten lokalt förts i en god ton.
– Det är lugnt och sansat, som på torget idag, säger Johansson.
Oro för koldioxiden
Förbipasserande och åhörare vid torget tycks i de flesta fall vara positiva till raffinaderiets utbyggnad.
– Det är bra för arbetstillfällena i Lysekil. Koldioxidutsläppen är absolut inte bra. Men annars läggs ju bara produktionen någon annanstans. Vi gör det nog bättre här, hoppas jag, säger Viktoria Bertilsson, som går över torget.
På en bänk i solen sitter tre äldre damer.
– Utan Preem finns inga arbeten kvar. Här finns ingen annan industri, säger Gullan Andersson, 88 år.
Hon tycker att Preem bör få bygga ut, trots de stora utsläppen av koldioxid.
– Det är något fruktansvärt. Det är ohälsosamt. Men jag vill ha kvar det ändå, säger hon om raffinaderiet någon mil norr om Lysekil.