När coronaviruset på allvar kopplade greppet om Europa valde många länder att införa lockdown. Elever kallades hem från skolor, arbetsplatser stängde till förmån för distansjobb och människor ombads att i största möjliga mån hålla sig hemma.
Tidigare studier har visat att luftföroreningarna minskade när länder stängde ner under den första virusvågen. Nu har forskare från London School of Hygiene and Tropical Medicine (LSHTM) borrat djupare i frågan genom att undersöka sambandet mellan politiska åtgärder och förändringen i koncentrationen av kvävedioxid, ozon samt partiklarna PM2,5 och PM10 i luften i 47 europeiska städer under februari-juli 2020.
De har också uppskattat hur många dödsfall som kan ha undvikits till följd av bättre luft under perioden.
Olika effekt
Forskarna har använt modeller från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) för att dra slutsatser om skillnaderna i luftkvalitet med och utan lockdownåtgärder. Resultatet av studien, som har publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar på att effekten som restriktionerna hade på luften varierade avsevärt mellan de olika åtgärder som vidtogs. En begränsning är att forskarna har utgått från varje lands övergripande coronahantering snarare än de åtgärder som varit specifika för varje stad.
Störst effekt på halterna av kvävedioxid (NO2) hade de restriktioner som begränsade människors vardagsliv, som stängda skolor och arbetsplatser och inställda evenemang. Det kopplar forskarna ihop med att färre fordon rörde sig på vägarna – trafik är den huvudsakliga källan till kvävedioxid i städer. 2019 ledde exponering för kvävedioxid till 40 000 förtida dödsfall inom EU, enligt miljöbyrån EEA.
Den största minskningen av kvävedioxid, mellan 50 och 60 procent, noterades i spanska, franska och italienska städer. Minskningarna i koncentrationen av de andra undersökta luftföroreningarna var dock mindre markanta under perioden.
Restriktioner som omgärdat nationella och internationella resor tycks ha haft en lägre påverkan på de lokala föroreningsnivåerna, enligt studien.
Liten effekt i Stockholm
Stockholm finns med bland de städer som har undersökts – men där var effekten på luftföroreningsnivåerna liten. Det beror enligt forskarna främst på att de svenska restriktionerna var mildare än på många andra håll i Europa.
Genom att lägga samman förändringarna i de dagliga koncentrationerna av de undersökta luftföroreningarna och bedömningar av människors exponering för dem uppskattar forskarna att över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet.
Paris, London, Barcelona och Milano finns bland de städer där flest dödsfall kan ha undvikits.
"Naturligt experiment"
De nedstängda städerna har erbjudit en unik möjlighet att studera effekter av tuffa politiska åtgärder på föroreningsnivåer, konstaterar studiens seniorförfattare Antonio Gasparrini, professor i biostatistik och epidemiologi vid LSHTM.
"Detta 'naturliga experiment' har gett oss en glimt av hur luftkvaliteten kan förbättras genom drastiska folkhälsoåtgärder som skulle vara svåra att genomföra under normala tider", skriver han i en kommentar och fortsätter:
"Informationen kan vara viktig för att utforma effektiva policyer för att ta itu med problemet med föroreningar i våra städer."
Leonard Stockfelt, forskare vid Göteborgs universitet inriktad på bland annat på hälsoeffekter av luftföroreningar, har tagit del av studien.
"Den här sortens beräkningar visar inte vad man ska göra, eftersom vi inte vill stänga ner samhällen, men de visar att de potentiella hälsovinsterna av mer rimliga åtgärder för att minska luftföroreningar kan vara stora", skriver han i en kommentar till TT.