Brandflygplan snart redo att rycka in

Helikoptrar och snart även flygplan för brandbekämpning – den svenska brandberedskapen har sedan skogsbränderna 2014 och 2018 blivit bättre. Men än finns mycket kvar att lära.
–Beredskapen är god, men det finns fortsatt utvecklingspotential, säger Jakob Wernerman vid MSB.

Risken för skogs- och gräsbrand är stor i flera delar av landet efter dagar av varmt och torrt väder.

Risken för skogs- och gräsbrand är stor i flera delar av landet efter dagar av varmt och torrt väder.

Foto:

Miljö2020-06-02 09:55

Insatserna under skogsbränderna 2018, som drabbade bland annat Gävleborgs och Jämtlands län, kritiserades i en utredning som presenterades i fjol.

Sedan dess har det hänt en del.

Bland annat finns tio helikoptrar redo att bekämpa bränder från luften, utplacerade där behovet är som störst. Under våren upphandlade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) även två flygplan av Saab och förhoppningen är att de mindre vattenskopande flygplanen ska kunna sättas in redan den här veckan om det skulle behövas.

– De har en hemmabas på Skavsta flygplats, men kommer kunna positioneras beroende på var risken finns, säger Jakob Wernerman, enhetschef för nationella insatser och civilskydd på MSB.

– De kommer även kunna positioneras i andra länder om det behövs, det är en EU-resurs som vi huserar i Sverige. Vi kan nyttja den så mycket som vi behöver, men de (flygplanen) står också i beredskap att kunna täcka behov i hela norra Europa.

Upptäcka tidigt

I utvärderingen av skogsbränderna 2018 pekade utredaren Jan-Åke Björklund på ett antal områden där det behöver ske en förbättring, däribland bättre bedömning av skogsbrandsrisker och att se till mindre kommuner får och tar emot hjälp utifrån vid en större brand.

– Det handlar bland annat om att den övergripande ledningsförmågan hos lokala räddningstjänster behöver bli bättre. Och man behöver bli bättre på att tidigt upptäcka bränder för att kunna släcka dem i ett tidigt skede innan de växer till sig, säger Jakob Wernerman.

Att bekämpa skogsbränder är väldigt resurskrävande och vid större bränder behöver ofta olika räddningstjänster samverka – något som är en utmaning logistiskt.

– Men den övergripande ledningsstrukturen fungerar mycket bättre i stora delar av Sverige än för några år sedan. Vi har sett mycket utveckling kopplat till det, säger han.

Finns förbättringspotential

Enligt Jakob Wernerman har brandberedskapen i Sverige blivit bättre och bättre för varje år. Men det finns fortfarande utvecklingspotential.

– Vi behöver fortsatt bli bättre på att fälla vatten från luften. Även om vi har helikoptrar, och från och med i år mindre flygplan, så är det en utvecklingskurva som vi behöver ta oss igenom och vi behöver lära oss hur man använder de här resurserna på ett effektivt sätt, säger han, och tillägger:

– Men man ska ha klart för sig att skogsbränder släcks på marken. De flygande resurserna kan vara ett understöd och hjälpa till att hindra spridning. Men det krävs betydande markresurser för att komma in i skogen, säger Jakob Wernerman vid MSB.

Fakta: Skogsbränderna 2018

I juli 2018 drabbades bland annat Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas av säkerhetsskäl. Sverige fick hjälp av internationella resurser i form av flygplan för brandbekämpning, helikoptrar och markpersonal från flera länder.

Totalt förekom enligt Skogsstyrelsen 300 skogsbränder som var större än 0,5 hektar. 21 000 hektar skogsmark drabbades (varav 85 procent i Dalarna, Gävleborgs och Jämtlands län).

Skogsstyrelsen uppskattade i somras att skog värd över 900 miljoner kronor förstörts.

De fyra största bränderna enligt Skogsstyrelsen:

Kårböle i Hälsingland: cirka 9 000 hektar (varav 8 400 hektar skogsmark)

Lillåsen-Fågelsjö i Härjedalen. 3 900 hektar (3 500)

Trängslet i Dalarna: 3 500 hektar (2 500)

Stor-Brättan i Härjedalen: 950 hektar (850)

Fotnot: 1 hektar är 10 000 kvadratmeter, eller 100x100 meter, lite större än en stor fotbollsplan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!