Den slutsatsen drar svenska forskare efter att ha genomfört experiment med viltkameror i olika djurparker i Sverige, Finland och Tyskland.

– Vi säger inte att metoden i sig, att använda viltkameror, inte är bra. Men det finns ingen som har testat det grundläggande antagandet tidigare, att det går att identifiera antalet djur med dem, säger Örjan Johansson, forskare vid Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

I de aktuella experimenten lät forskarna personer identifiera snöleoparder som hade fångats på bild av viltkameror som hade satts upp i sju olika djurparker. Personerna fick sedan försöka identifiera hur många separata individer som hade fångats på bild.

Överskattning

Totalt fick åtta personer identifiera 16 olika snöleoparder. I snitt felidentifierades 12,5 procent av bilderna. Att man slog ihop fotografier av olika snöleoparder till en och samma hände sällan. I stället var det mycket vanligare att fotografier av en och samma leopard delades upp i två eller flera individer, vilket gjorde att populationsstorleken överskattades med hela 35 procent.

– Vi använde bara bildserier av bra kvalitet, där djuren syns tydligt. Ändå resulterade det i en så pass stor överskattning, säger Örjan Johansson.

Detta innebär att det med stor sannolikhet finns mycket färre snöleoparder och antagligen andra stora kattdjur, som tigrar, än vad undersökningar hittills har visat.

– Det man har gjort är att man på sin höjd har undersökt två procent av snöleopardernas naturliga utbredningsområde och utifrån det antal som fångats på bild har man sedan extrapolerat för att få en uppfattning om hur många djur det finns totalt. I dag gissar man att det finns mellan 4 000 och 7 000 snöleoparder, men det är bara en gissning. Om vår undersökning stämmer skulle det innebära att det är betydligt färre, säger Johansson.

Psykologisk aspekt

Anledningen till att djuren överskattas i antal tror han bland annat är att en och samma individ kan se mycket olika ut från olika vinklar.

– En snöleopards fläckmönster kan se väldigt olika ut beroende på om frambenet är framåt, eller bakåt. Tigrar har lite tydligare fläckmönster, även om det också kan variera. Dessutom är många av de bilder som forskarna utgår ifrån väldigt suddiga och inte alls lika bra som vi hade i vår undersökning.

Utöver detta finns också en psykologisk aspekt.

– Om man är osäker tror jag att det är lättare att säga att det är en helt ny katt, än samma, när man ser två olika bildserier, vilket ökar antalet individer. Att det är mer naturligt, men det är bara vad jag tror, säger Örjan Johansson.

Den internationella organisationen IUCN som listar hotade arter ändrade 2017 listningen för snöleoparden från utrotningshotad till sårbar.