Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser har minskat med nästan 30 procent sedan 1990-talet. Men samtidigt orsakar vår konsumtion stora klimatutsläpp i andra länder, som inte räknas med i den bokföringen.
Dessa så kallade konsumtionsbaserade utsläpp är för närvarande cirka 70 procent större än de territoriella utsläppen i Sverige. Det motsvarar cirka nio ton växthusgaser per person. För att bromsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet måste utsläppen minska till mindre än ett ton per person senast 2050.
"Ställa krav"
Regeringen utökar därför uppdraget för den pågående miljömålsutredningen, till att även ta fram strategier för att minska Sveriges konsumtionsutsläpp. I direktivet nämns behovet av att se över klimatpåverkan från både både konsumtion och offentlig upphandling, samt internationella flygresor och sjöfart.
TT: Vad kan det handla om för typ av åtgärder?
– En sak som jag tror blir ganska självklar är att skaffa kunskap om vilken klimatpåverkan olika produkter har i produktionsledet, så att man kan ha en klimatmärkning på varor som importeras. Då kan man styra till exempel offentlig upphandling och ställa krav på bra klimatkriterier när varor ska importeras till Sverige, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
TT: Vilken typ av varor handlar det om till exempel?
– Det kan vara allt från infrastrukturprojekt som guldbron (vid Slussen i Stockholm), munskydd, kläder, textilier, livsmedel till offentliga bespisningar och sjukhus, bussar och så vidare, svarar Lövin.
"Mer klimatsmarta"
TT: Utsläppen från internationella flygresor ingår ju inte i något lands klimatutsläpp just nu. Hur ska Sverige kunna påverka det?
– Sverige har redan tagit flera steg för att minska klimatpåverkan från svenskarnas flygande, genom flygskatten och obligatorisk inblandning av förnybart i flygfotogen. Jag tror att beredningen kommer att titta på hur man kan driva det här ytterligare internationellt för att få exempelvis en beskattning på flygbränsle och mer klimatsmarta sätt att resa, säger Lövin.
TT: När det gäller varor som vi importerar – är inte de utsläppen egentligen ett ansvar för de exporterande länderna, enligt Parisavtalet?
– Jo, det stämmer. Och man kan ju säga att det gynnar Sverige, i och med att mycket av det vi konsumerar inte produceras här. Men det missgynnar fattiga länder, som får stora utsläpp på sitt konto för saker som i själva verket konsumeras i ett annat land. Därför är det också en del av Parisavtalet att de rika länderna ska ta ett större solidariskt ansvar för att påskynda den globala omställningen i hela världen.
Tror följer efter
TT: Vad säger du till kritiker som menar att det här inte ger märkbar påverkan på de globala utsläppen, utan bara leder till att Sverige får betala mer för importvaror?
– Det brukar vara oerhört effektfullt om en importnation ställer höga miljökrav eller krav på arbetsvillkor, så att det verkligen händer saker där produktionen sker. Och så utgår jag från att andra länder kommer att följa efter, och att EU måste ta ett särskilt ansvar här, säger Isabella Lövin.
Utredningen ska redovisas senast den 31 januari 2022.