I september tog den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS, som innebar en kraftig sänkning. Än så länge har dock inte Livsmedelsverket justerat de så kallade åtgärdsgränserna för PFAS i dricksvatten i Sverige.
Nu har Naturskyddsföreningen undersökt vad det skulle innebära för dricksvattnet i Sveriges 20 största städer och ett antal mindre orter om de svenska åtgärdsgränserna i Sverige skärps i linje med EFSA:s nya gränsvärden.
Resultatet visar att 16 av de totalt 42 undersökta platserna har en eller flera vattentäkter där halten av PFAS överskrider EFSA:s gränsvärde. På ytterligare nio platser är halterna så höga att gränsvärdet överskrids när även PFAS från mat och luft räknas med.
"Misstänkt länge"
Sammanlagt handlar det om vattentäkter som försörjer mer än två miljoner människor med dricksvatten, enligt Naturskyddsföreningens beräkningar.
– Tyvärr bekräftar det här vad vi har misstänkt länge, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.
Hon understryker att det inte innebär en akut fara för dem som bor i dessa områden. Gränsvärdet beskriver den mängd man anses kunna få i sig varje vecka hela livet utan negativa hälsoeffekter.
– Det är inte så att man måste sluta dricka vattnet i morgon. Men på sikt kommer det att bli problem, så det kommer att krävas åtgärder för att rena vattnet, säger Lexén.
Den goda nyheten, tillägger hon, är att det är går att rena bort PFAS med kolfilter. Hon påpekar samtidigt att mätningar av både flaskvatten och exempelvis läsk visar på liknande halter av PFAS.
– Det här är ett problem som finns i hela miljön, eftersom det är gifter som i princip aldrig bryts ned. Kranvattnet är inte sämre än flaskvatten eller läsk, säger Karin Lexén.
Vill se ett förbud
Förutom att sätta in reningsåtgärder vill Naturskyddsföreningen att Sverige går före och inför ett nationellt förbud mot dessa PFAS-ämnen. PFAS är en stor grupp ämnen som används för att skapa vattentåliga, smutsavvisande eller friktionsfria ytor, i till exempel stekpannor, kläder, möbler och skidvalla. Egenskaperna har även utnyttjats i brandskum, eftersom vissa typer av PFAS skapar hållbara bubblor.
– Det är väl det som har blivit mest uppmärksammat i Sverige, i till exempel Ronneby där dricksvattnet är förorenat för att försvaret länge använt brandskum i sina övningar. Liknande fall finns på många håll i Sverige, säger Karin Lexén.
Sverige avvaktar
Sandra Strandh, som är statsinspektör på Livsmedelsverket, säger att Livsmedelsverket inväntar det omfattande dricksvattendirektiv som EU-kommissionen väntas presentera i december innan det blir aktuellt att justera åtgärdsgränserna för PFAS i Sverige. Direktivet kommer dock inte att innehålla EFSA:s skärpta gränsvärden, för de publicerades för sent för att formellt kunna tas med i EU-kommissionens förhandlingar, förklarar Sandra Strandh.
– Men varje medlemsstat har möjlighet att införa strängare nationella gränsvärden, och vår målsättning är att vi ska kunna införa strängare gränsvärden för de PFAS som är relevanta för svenska förhållanden.
Mitt emellan
När Livsmedelsverket gör sin sammanvägning hamnar åtgärdsgränsen därför sannolikt någonstans under EU-kommissionens dricksvattendirektiv, men ovanför strängare EFSA:s gränsvärden för PFAS.
TT: Vad säger du till alla som nu blir oroliga för att PFAS-halten kan vara ohälsosamt hög i dricksvattnet?
– Att man alltid kan lita på att det dricksvatten man dricker är säkert, så länge det uppfyller de krav som finns i dag för PFAS.
TT: Men du säger samtidigt att ni sannolikt kommer att sänka åtgärdsgränsen för PFAS?
– Ja, så kan det bli när vi har gjort vår sammantagna bedömning. När det kommer nya rön och ny vetenskap kan man behöva omvärdera. Men än så länge har jag inget att tillägga, mer än att dricksvattnet är säkert att dricka, säger Sandra Strandh.
Livsmedelsverket kommer att presentera ett nationellt gränsvärde för PFAS i svenskt dricksvatten senast två efter det att EU-kommissionen har lagt fram det nya dricksvattendirektivet inom EU, vilket alltså väntas ske nu i december.