– Den här är en rapport som tar tempen på hur planeten mår med fokus på de vilda ryggradsdjuren och den visar att läget är allvarligt, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden WWF.
Rapporten bygger på en genomgång av omkring 32 000 populationer av över 5 000 olika arter över hela jorden. Slutsatsen är att populationerna av ryggradsdjur minskat med i snitt 69 procent de senaste 50 åren.
I årets rapport pekar WWF på en dubbelkris i form av klimatförändringar och den hotade biologiska mångfalden.
– Det är två sidor av samma mynt. Om vi inte bromsar minskningen av den biologiska mångfalden försämras till exempel naturens förmåga att binda kol. Det i sin tur gör det svårare att bromsa klimatförändringen, säger Åsa Ranung.
Att läget är som det är beror framför allt på avskogning och expansion av jordbruk som minskar vilda djurs naturliga livsmiljöer. Det bidrar till att ekosystemen rubbas och att bestånden hotas.
Värst i tropiska områden
Värst är det i de tropiska områden i till exempel Syd- och Mellanamerika där man ser en nedgång på 94 procent.
– Det beror till stor del på intensiv avskogning, säger Åsa Ranung.
En grupp av djur som drabbas extra hårt är populationer i sötvattensmiljöer som minskat med i snitt 83 procent sedan 1970. Sötvattensmiljöer är rika på biologisk mångfald och är hem för en tredjedel av planetens ryggradsdjur.
Även här i Sverige är läget dystert – 2 200 arter är hotade enligt SLU Artdatabanken och 86 av dem är ryggradsdjur. Några av de arter som drabbats är fransfladdermus och fågeln tallbit.
Hälften av de hotade arterna i landet lever i skogen och WWF pekar på att dagens intensiva skogsbruk med kalavverkning sätter stor press på många djur- och växtarter. Klimatförändringarna späder på det ytterligare.
Finns lite hopp
Och som bekant är allt i naturen sammanflätat – när en art minskar påverkas ofta flera andra. Till exempel har blåbärsriset minskat med drygt 20 procent i den brukade skogen, vilket lett till att älgar och andra hjortdjur fått svårt att hitta mat.
Men det finns ljusglimtar.
– Vi har sett att beståndet av exempelvis kungsörn och sälar i Sverige har ökat efter att vi minskat farliga miljögifter och reglerat jakten. Så det går att förändra, säger Åsa Ranung.
För två år sedan möttes Living Planet-index, som används i rapporten, av kritik för att måla upp en allt för negativ bild. Då gick ett antal forskare ut och sade att den kraftiga nedgången i biologisk mångfald i stort drevs av några få populationer som drabbats extremt hårt.
I år har WWF utvecklats indexet och dels lagt till över 11 000 nya populationer som omfattar fler än 800 arter, dels räknat om indexet utan vissa arter eller populationer som skulle kunna påverka resultatet starkt.
– Den här rapporten ger en god indikation över hur läget ser ut, säger Åsa Ranung.
