Regionerna får nästan elva miljoner kronor från EU för att hitta bästa sättet att ta kål på de så kallade invasiva arterna, rapporterar P4 Västerbotten.

Vresrosen omfattas ännu inte av några regler men håller på att etablera sig i Sverige. Jättebalsaminen, som kan bli två meter hög, finns däremot redan på en EU-lista över närmare 70 arter som inte får spridas i naturen. Och den växer snabbt.

– Jättebalsaminen är väldigt duktig på att producera nektar. Så om bina ska välja mellan att flyga mellan olika arter eller till samma buffébord där det bara droppar av nektar då är bin ganska bekväma. Så det betyder att vi inte får någon pollination av andra arter i området, säger Malin König vid länsstyrelsen i Västerbotten till P4.

Jättebalsaminen har en till nackdel – dess rotsystem binder inte jorden. När den spridit ut sig och tagit över ett stort område finns det därför ingen växtlighet som står emot jordskred vid stora regnmängder.