Sedan satellitmätningarna, som Sveriges Radio var först med att rapportera om, visade extremt höga avvikelser i juni har temperaturen gått ner två grader.

Men det finns ändå anledning till oro, anser havsforskaren Ulf Bergström på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Östersjön är nu två grader varmare än på 1980-talet, men vi vet inte var det kommer att sluta eller med hur mycket. Två grader är också väldigt mycket. Det påverkar ekosystemet ganska kraftigt, säger han till TT.

Torsken lider

Östersjöns fiskar är antingen anpassade för kallt eller för varmt vatten. Vissa av dem gynnas när havet blir varmare medan andra mår sämre.

– Torsk är en typisk kallvattenfisk som också lidit hårt av överfiske. Klimatförändringarna tillsammans med övergödning gör att det går dåligt för den i Östersjön, säger Ulf Bergström.

En annan konsekvens av uppvärmningen är att algblomningar ökar. Redan i dag består en yta i Östersjön lika stor som Danmarks landareal av syrefattiga bottnar, som är mer eller mindre livlösa. När det blir varmare frigörs också metan från haven och spär på uppvärmningen.

"Otrevliga överraskningar"

Det som oroar forskare mest är osäkerheten i utvecklingen.

– Ekosystemen är mycket komplexa. Eftersom många arter påverkar varandra så är det svårt att förutse vad som händer i ett långt perspektiv. Vi får vara beredda på att det kommer att ske stora förändringar och otrevliga överraskningar kan dyka upp.

– Det som händer nu och som inte bara gäller Östersjön är att det går så snabbt. Dagens klimatförändringar sker på tiotals år, medan naturliga svängningar i klimatet tar hundratals eller tusentals år. Därför är det svårt för naturen och organismerna att anpassa sig, riskerna ökar att det blir problem.

Även i Nordatlanten uppmättes rekordtemperaturer i juni, samtidigt som månaden blev den varmaste junimånaden som uppmätts hittills globalt, enligt Copernicus.