Den trögflytande tjockoljan innehåller mycket svavel och förbjöds av FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO 2020. Marco Polo, och 5 000 andra fartyg, har trots det fått dispens med anledning av ny teknik som renar avgaserna från svavel, vilket Vetenskapsradion var först med att rapportera.
Fast rening är en sanning med modifikation.
– I princip så duschar man avgaserna med havsvatten och så släpper man ut vattnet igen. Väldigt mycket gifter som annars skulle ha gått upp i luften går direkt ner i havet i stället, säger Maria Granberg, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet, till TT.
"Oacceptabel risk"
Förutom att svavlet hamnar i havet och försurar vattnet spolas också tungmetaller och giftiga organiska föreningar ned. En Chalmersstudie som presenterades i somras visade att skrubbvatten orsakade 90 procent av föroreningarna i fyra hamnar. Forskarna beskrev risken utsläppen innebär som oacceptabel.
– Användandet av skrubbrar innebär också att det seglar omkring en massa fartyg med tjockolja ombord som vi inte haft annars. Och det är ju ytterligare en risk för miljön, säger Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor i maritim miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola.
Att rederier håller fast vid den här typen av olja, som är så tjock att man behöver värma upp den för att den ska flyta, är en kostnadsfråga.
– Det är jättestarka ekonomiska incitament, både sjöfarten och oljeindustrin har gemensamma intressen. Det här är restprodukter från raffineringsprocessen. Sjöfarten fungerar som avsättningsmarknad för de här restprodukterna, säger Ida-Maja Hassellöv
5 000 fartyg
Maria Granberg säger att olyckan därmed på sätt och vis är omodern. Om det i stället hade rört sig om diesel hade det inte heller varit bra, men miljökonsekvenserna blir inte lika allvarliga.
– Det känns verkligen som att det här tillhör en svunnen tid, säger hon.
Det finns också skrubbare som är i slutna system eller hybridsystem, där slammet samlas upp och behöver deponeras på land. Men av de omkring 5 000 fartyg världen över som installerat skrubbare bedöms fyra av fem ha helt öppna system.
Ida-Maja Hassellöv säger att hon blev "bestört, trött och ledsen" när hon hörde om Marco Polo-läckorna. Hon hoppas att olyckan ska leda till att uppmärksamheten leder till ett ökat tryck, så att IMO vid sitt möte i februari skärper reglerna.
– De står för en oproportionerligt stor del av föroreningarna från sjöfarten. Därför är det en lågt hängande frukt att reglera det och inte tillåta fartygen att använda skrubbrar eller släppa ut skrubbvattnet, säger Ida-Maja Hassellöv.
Passagerarfärjan TT-Line Marco Polo, som är flaggad i Cypern, var på väg från Trelleborg till Karlshamn för att sedan fortsätta till Klaipeda i Litauen när fartyget stötte på grund den 22 oktober.