PFAS kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner fullständigt i naturen. Ämnena – över 10 000 till antalet – finns i vatten, jorden, luften och i den mat vi äter. De lagras i kroppen hos både djur och människor.
Det finns redan förbud för vissa av ämnena, som PFOA, men nu har Sverige tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och EES-landet Norge lagt fram ett förslag som i praktiken innebär ett totalförbud i EU.
"Behövs ett brett förslag"
Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS, men det kan vara på plats först 2026–2027.
– Det behövs ett brett förslag så att man inte får effekten att man förbjuder ett ämne och sedan går användarna över till ett annat ämne, som är ganska snarlikt. Det vi brukar kallas för falsk substitution, säger Per Ängquist, generaldirektör på Kemikalieinspektionen, till TT.
TT: Är det aktuellt med ett nationellt förbud innan EU-förbudet kan träda i kraft?
– Vi tycker inte att det är rätt väg att gå, av en lång rad olika skäl. För det första tar nationella förbud också lång tid. För det andra lever vi ett samhälle och en tid där människor handlar över gränserna, säger Per Ängquist och fortsätter:
– I det här avseendet är nog tiden förbi när nationella förbud har tillräcklig effekt.
Vissa undantag
Tanken är att förbudet ska leda till att företag hittar alternativ till ämnena. För vissa produkter – som exempelvis skidvalla, pizzakartonger och smink – finns det redan alternativ och ett byte ska ha skett 18 månader efter att förbudet införts.
I andra fall – exempelvis medicinska implantat som pacemaker – får man längre tid på sig, upp till tolv år. Endast ett fåtal undantag kan komma att göras.
– Undantagen gäller inte för enskilda PFAS-ämnen, utan undantagen gäller för användningen, säger Per Ängquist.
Det rör exempelvis växtskyddsmedel och kemiska eller biologiska bekämpningsmedel (biocidprodukter) som används för att bekämpa skadliga organismer.
– Det beror på att exempelvis växtskyddsmedel omfattas av en särskild lagstiftning. Vi vill inte ha dubbla lagstiftningar, det blir otroligt krångligt för både myndigheter och företag att hålla ordning på. Då används åtgärder i den lagstiftningen i stället, säger Ängquist.
"Goda förhoppningar"
Förslaget lämnades in till Europeiska kemikaliemyndigheten i mitten av januari och blev offentligt på tisdagen. Under våren går det ut på remiss och först 2025 väntas ett beslut fattas.
– PFAS är en utpekad grupp i EU:s kemikaliestrategi att vidta åtgärder mot, så jag har ganska goda förhoppningar att grundförslaget kommer att gå igenom. Sedan är det klart att det kan finnas synpunkter på teknikaliteter och genomförandet, då får man lyssna på de synpunkterna och ta till sig det, säger Per Ängquist.