Forskning avslöjar grottlejonets hemligheter

Det så kallade grottlejonet var en distinkt art, skild från dagens lejon. Det visar svensk forskning, bland annat efter genetiska studier på Spartak – den välbevarade grottlejonunge som hittades i Sibirien för ett par år sedan.

De så kallade grottlejonen, som dog ut för cirka 14|000 år sedan, var en distinkt art, skild från dagens lejon. Det visar forskning av bland andra Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Bland de individer som analyserades fanns en välbevarad grottlejonunge, Spartak, som Love Dalén och hans kollegor hittade i Sibirien för ett par år sedan. Spartak själv dog för cirka 28|000 år sedan.

De så kallade grottlejonen, som dog ut för cirka 14|000 år sedan, var en distinkt art, skild från dagens lejon. Det visar forskning av bland andra Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Bland de individer som analyserades fanns en välbevarad grottlejonunge, Spartak, som Love Dalén och hans kollegor hittade i Sibirien för ett par år sedan. Spartak själv dog för cirka 28|000 år sedan.

Foto: Love Dalén

Miljö2020-08-01 22:15

Grottlejonet var ett lejon som levde i tusentals år i hela Eurasien, inklusive dagens Europa, och Nordamerika innan djuret plötsligt försvann för cirka 14 000 år sedan.

Men huruvida grottlejonet var en egen art eller inte, har varit föremål för diskussion. Nya analyser tyder dock på att grottlejonet var en helt egen art, skild från dagens moderna lejon.

– Våra analyser visar att grottlejonet var en distinkt art. Resultaten tyder på att grottlejonet och dagens lejon divergerade för cirka 1,85 miljoner år sedan. Det är ungefär dubbelt så länge sedan som människan och neandertalarna förgrenade sig, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom den aktuella studien som nyligen publicerades i Scientific Reports.

Två varianter

Därutöver visar forskningen att grottlejonet bestod av två underarter, en västlig och en östlig variant.

– Det fanns två släktgrenar. Den östliga levde från mitten av dagens Sibirien ungefär och österut, medan den västliga levde i Eurasien, bland annat i vad som är Europa i dag, säger Love Dalén.

I den aktuella forskningen utgick han och hans kollegor från arvsmassa från 31 individer, mestadels ungar. Däribland Spartak, en mycket välbevarad grottlejonunge som hittades av bland andra Love Dalén i Sibirien för ett par år sedan.

– Spartak dog för cirka 28 000 år sedan. De yngsta individerna är 14 000 år gamla då vi tror att arten dog ut. Varför vet man inte, men det hände mycket inom den så kallade megafaunan då. Den ullhåriga noshörningen dog också ut då, samtidigt som mammutarna minskade kraftigt, även om de hängde kvar i ett litet område ytterligare några tusen år innan de också dog ut, säger Love Dalén.

De allra sista mammutarna dog på Wrangels ö i norra Ishavet för cirka 4 000 år sedan.

Något större

Exakt hur grottlejonet såg ut vet inte forskarna, mer än att det var något större än dagens lejon.

– Det finns en teori om att hannarna inte hade någon man som dagens lejon, men det är bara en spekulation utifrån att de avbildningar man hittat av dessa lejon, bland annat i Lascauxgrottan i Frankrike, visar bara djur utan man. Men hällristningarna visar bara älgar utan horn, så en sådan tolkning ska man nog vara försiktig med att göra utifrån sådana avbildningar, säger Love Dalén.

Nu går forskarna vidare och ska försöka studera grottlejonens hela arvsmassa och sedan jämföra resultaten med dagens lejon, för att på så vis upptäcka om det fanns några skillnader, och i så fall vilka.

– Själv tror jag att de hade en vit pälsteckning på vintern. Det är inte omöjligt att tänka sig, eftersom lejon smyger på sina byten och borde ha haft en fördel av en vit päls på vintern. Men det är bara en spekulation från min sida, säger Love Dalén.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!