Heminredning – en bortglömd miljöbov

Heminredning är en miljöbov som länge gått under radarn. Men det du lägger på ett nytt kök eller ny soffa kostar också i miljöpåverkan. En ny rapport från Naturskyddsföreningen visar vad våra inredningsvanor betyder för miljön.

Klimatpåverkan från ett nytt kök är större än du tror. Arkivbild.

Klimatpåverkan från ett nytt kök är större än du tror. Arkivbild.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Miljö2021-09-30 06:00

– De senaste åren har modeindustrins klimatpåverkan fått allt mer uppmärksamhet. Men om vi ska komma till rätta med klimathotet måste vi se över våra konsumtionsvanor i stort, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Tillverkning och transport av möbler och heminredning påverkar klimatet och produktionen kräver naturresurser när metaller bryts ur marken och skog avverkas till träråvara.

Ökat kraftigt

Samtidigt har konsumtionen av möbler och heminredning ökat kraftigt. Mellan åren 2009 och 2019 rör det sig om nästan 50 procent, enligt den rapport som Ramböll tagit fram på uppdrag av Naturskyddsföreningen. Och då är inte 2020 med – pandemiåret då vi lade våra pengar på heminredning i brist på resor och andra nöjen.

– Hemtextil står för nästan en tredjedel av vår totala textilkonsumtion, berättar Karin Lexén.

I rapporten har produkternas klimatutsläpp och resursförbrukning räknats fram och sedan jämförts med att köpa nytt, köpa begagnat eller renovera och reparera.

Resultatet är tydligt. Till exempel motsvarar klimatutsläppen från en ny soffa sex begagnade. Att byta ut skåp och bänkskiva i köket har lika stor klimatpåverkan och resursförbrukning som att måla om skåpluckorna 35 gånger.

– Kök är något många gladeligen river ut bara för att man vill ha något nytt och det är ett stort slöseri med resurser, säger Karin Lexén.

Branschens ansvar

Men ansvaret för att ändra konsumtionsvanorna kan inte läggas på enskilda individer. Det måste vara lätt att välja andra alternativ än att köpa nytt och där har branschen ett stort ansvar, understryker Naturskyddsföreningen.

– De behöver se över sina affärsmodeller och tänka mer cirkulärt och mindre linjärt. Det finns vissa som redan tänker i de banorna och erbjuder möjlighet till återbruk eller att laga och fixa.

– Politiken har också ett ansvar att uppmuntra till ändrade konsumtionsvanor genom styrmedel och skattesänkningar.

Tänka över behoven

Det man själv kan göra är först och främst att tänka över sina behov. Behöver jag verkligen en ny soffa eller nya gardiner?

– Man kanske kan köpa begagnat. Eller köpa saker som håller så att man inte behöver byta ut dem för att de går sönder. Och man kan förstås se om det går att laga, måla om eller klä om.

Karin Lexén vill undvika begrepp som "skam" när vi pratar om hur vår konsumtion påverkar miljön utan vill betona lusten i att upptäcka något nytt.

– Det får inte bara bli plikt och tvång utan man får ta det som en utmaning och något roligt att leta begagnat, att måla om och göra något med händerna.

Fakta: "Andra hand i första hand"

För lika mycket klimatutsläpp och kilo naturresurser som behövs till en ny soffa går det att skaffa sex begagnade.

Genom att fräscha upp gammal matgrupp i stället för att köpa en ny minskas klimatpåverkan med 70 procent.

En nyinköpt matgrupp motsvarar hela nio begagnade gruppers klimatpåverkan och kilo naturresurser.

Det går att skaffa tretton begagnade uppsättningar matta, gardiner och soffkuddar för samma klimatkostnad och kilo naturresurser som en ny.

Nyinköp av köksskåp och bänkskiva har i princip lika stor klimatpåverkan och resursförbrukning som att måla om skåpluckorna 35 gånger.

Rapporten är utförd av Ramböll på uppdrag Naturskyddsföreningen. Syftet är att synliggöra vilka koldioxidutsläpp och vilket totalt avfall som uppkommer, eller kan sparas in, genom att köpa nytt, köpa begagnat eller renovera/reparera.

Källa: Naturskyddsföreningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!