Att inte plocka upp efter hunden på skogspromenaden kanske inte känns som någon stor sak. Men förutom att medmänniskor tvingas kryssa mellan högarna kan djurets avföring och urin också påverka miljön negativt, enligt forskare vid Universiteit Gent.
Varje år uppskattas hundarnas behov i det fria tillföra marken i genomsnitt 11 kilo kväve och 5 kilo fosfor per hektar – åtminstone i de fyra olika naturreservat som ligger i närheten av den belgiska staden och som har ingått i undersökningen, enligt studien som har publicerats i tidskriften Ecological Solutions and Evidence.
Plocka upp
Uträkningen bygger på att hundarna får göra sina behov fritt. Om matte eller husse i stället håller hunden kopplad och plockar upp bajset minskas tillförseln av fosfor med 97 procent och kväve med 56 procent, enligt ett scenario. Det beror på att hundbajset står för nästan allt fosfor medan kväve kommer från både avföring och urin.
Att få bort kisset är en svårare nöt att knäcka, vilket får forskarna att rekommendera markförvaltare att överväga hundförbud i områden med särskilt känsliga ekosystem.
Beräkningen av den mängd näringsämnen som kan släppas ut i naturen via hundarna grundar sig en uppskattning av hur ofta de kissar och bajsar och hur fosfor- och kväverik deras avföring och urin är i genomsnitt. Forskarna har under 1,5 år också räknat antalet hundar som befann sig i de olika naturreservaten vid 487 tillfällen.
Utifrån detta landar studien i att tillförseln av kväve och fosfor – näringsämnen som kan skada biologisk mångfald och ekosystemens funktion – i hundarnas spår är betydande. Forskarna har däremot inte tagit hänsyn till hundens vikt och storlek eller hur många latriner som fanns i området, vilket skulle kunna påverka beräkningarna.
Förvånade forskare
I synnerhet kvävetillförseln från hundar ses som betydande. Som jämförelse pekar forskarna på att utsläpp från fossila bränslen och jordbruk genererar mellan 5 och 25 kilo kväve per hektar och år på många håll i Europa.
"Vi blev förvånade över hur hög tillförseln av näringsämnen från hundar kunde vara", skriver studiens huvudförfattare, professor Pieter De Frenne, i en kommentar.
"Atmosfärisk kvävetillförsel från jordbruk, industri och trafik får med all rätt mycket politisk uppmärksamhet, men hundar är helt försummade i detta avseende."
Så vad är egentligen problemet?
I korthet kan det förklaras med att för mycket näringsämnen enbart kommer att hjälpa ett begränsat antal växter att frodas. Övergödningen skapar obalans i systemet och kväveälskande växter som nässlor kan konkurrera ut andra arter och de djur som är beroende av dessa – vilket minskar den biologiska mångfalden.
Det tros finnas omkring 87 miljoner hundar i Europa och De Frenne ser ingen anledning att tro att situationen på andra håll inte skulle likna den i Gents reservat.
Olika intressen
Geneviève Metson, universitetslektor på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, tycker att studien är intressant eftersom den belyser de olika intressen som måste samsas i ett naturreservat nära en stad.
"Vi vill att människor ska njuta av de här områdena och människor tycker om att gå ut med sina hundar. Men vi vill också skydda känsliga ekosystem och därför är det viktigt att se till att människor plockar upp efter sina djur", skriver hon i en kommentar till TT.
Metson håller med de belgiska forskarna om att kväve och fosfor från hundarna kan förändra näringstillgången och därmed den biologiska mångfalden i ett reservat, om hundarna befinner sig i områden där ekosystemet trivs med mindre näringsrik jord.
"Men vi ska inte bara se urin och avföring som en källa till föroreningar. Om det tas om hand på rätt sätt kan det vara ett värdefullt gödningsmedel", skriver hon.
Det är inte bara de fyrbenta vännernas avföring och urin som kan ställa till det i naturen. Kväve och fosfor finns också i hushållens avloppsvatten – vilket gör avloppshanteringen viktig för att undvika miljöproblem genom föroreningar i för stor mängd eller på fel plats, enligt Naturvårdsverket.
