I år inträffar Overshoot day den 29 juli, nästan en månad tidigare än i fjol, enligt organisationen Global Footprint Network. Den räknar varje år fram ett datum, som ska illustrera resursförbrukningen i världen och att jordens befolkning lever långt ifrån ett långsiktigt hållbart liv.
Datumet – eller nyckeltalet – är ingen exakt vetenskap, utan bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp. En slags årsbudget för naturens förnybara resurser.
Att årets budget skulle ta slut tidigare än förra årets var ingen överraskning.
– Under pandemin där mycket av industrin och samhället stod stilla, så påverkades resursförbrukningen och den mängd avfall och utsläpp vi genererar. Nu när hjulen börjar rulla igen, så är det inte konstigt att Overshoot day hamnar ungefär där den har legat tidigare, säger Ola Hansén, klimatexpert vid Världsnaturfonden i Sverige.
Naggar på sparkapitalet
Hade Overshoot day varit ett finansiellt nyckeltal skulle vi nu vara inne och leva på sparkapitalet, det som skulle räcka till pensionen och barnen. Avkastningen på kapitalet hade vi redan gjort av med.
Overshoot day har räknats fram sedan 1970, och inträffade då den 30 december. Allt var inte perfekt då heller, men mänskligheten höll sig nästan inom budgeten för ett jordklot. I dag skulle det egentligen krävas 1,7 jordklot för att uttagen av förnybara resurser skulle kunna fyllas på igen.
Alltsedan 1970 har Overshoot day infallit tidigare och tidigare, med ett litet undantag för finanskrisen och pandemiåret 2020.
Om hela världen levde som vi i Sverige skulle Overshoot day infalla redan i april.
– Vi i Sverige lever ungefär som om vi hade fyra jordklot. Av de saker som mäts av indexet har vi en större konsumtion per capita än snittet, säger Ola Hansén.
Få ned koldioxidutsläppen
Överutnyttjandet av jordens resurser leder bland annat till avskogning, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar.
För att skjuta på datumet krävs att få ned koldioxidutsläppen och minska avskogningen. Konkret kan det handla om att ställa om energisystem och transporter, till exempel att flyga mindre och åka mer kollektivt. Andra åtgärder är att minska produktion av palmolja och soja för att minska avskogningen, och indirekt även att äta mindre men bättre kött.
– Det handlar också om mer cirkulär ekonomi, att vi snurrar mer saker, så att vi får ner den totala resursförbrukningen i samhället, säger Ola Hansén.