Lovande pip från Östersjöns hotade tumlare

Beståndet av tumlare i Östersjön ser ut att ha ökat något under de senaste åren, enligt en ny studie. Men hoten mot den lilla delfinliknande valens existens finns fortfarande kvar.

Tumlaren är mycket skygg och studeras främst med mikrofoner, som fångar upp de små valarnas pip och klickljud. Arkivbild.

Tumlaren är mycket skygg och studeras främst med mikrofoner, som fångar upp de små valarnas pip och klickljud. Arkivbild.

Foto: Håkan Aronsson

Miljö2021-05-23 20:55

"Populationen är fortfarande mycket liten och ökningen är långt ifrån vad man kan förvänta sig hos en frisk population utan hot, men det är ändå ett fantastiskt glädjande tecken", säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.

Hon har följt Östersjöns tumlare under lång tid. Men det är ingen lätt match. Den lilla delfinliknande valen är enormt skygg, så forskarnas bästa redskap är undervattensmikrofoner som kan snappa upp tumlarnas pip och klickljud. De användes både som ett slags ekolod för att navigera och hitta bytesdjur, och för att kommunicera.

Genetisk unik

När forskarna gjorde sin första stora tumlarstudie, under perioden 2011–2013, kom de fram till att det borde finnas omkring 500 individer kvar i Östersjön. På Västkusten finns det betydligt fler tumlare. Men Östersjöns tumlare har särskilda anpassningar som gör beståndet till en genetiskt unik population, som enligt den internationella naturvårdsunionen IUCN är akut hotat.

Därför var det nu välkomna nyheter när Julia Carlström och hennes forskarkolleger gick igenom resultaten från de senaste ljudupptagningarna, från perioden 2017–2020. Då såg de att antalet uppsnappade tumlarljud hade ökat med i genomsnitt 29 procent per dag under den mer aktiva perioden i maj till oktober, då tumlarna fortplantar sig i Östersjön.

Denna ökning går dock inte att översätta rakt av till motsvarande ökning av antalet tumlare, och eftersom det än så länge finns så många osäkerhetsfaktorer gör forskarna ingen ny uppskattning av beståndets storlek. Men resultatet är ändå ett hyfsat säkert tecken på att beståndet har vuxit något, eller åtminstone inte minskat, som forskarna försiktigt skriver i sin studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Conservation Science and Practice.

Fastnar i fisknät

En tänkbar förklaring är att garnfisket har minskat i Östersjön, vilket minskar risken för att tumlare fastnar och dränks. Men det saknas exakta uppgifter om hur många tumlare som slutat sina dagar på det sättet. Förutom fisknät är de främsta hoten mot Östersjöns tumlare miljögifter, minskad tillgång på bytesdjur och buller från sjöfarten, som stör tumlarnas förmåga lokalisera bytesfiskar med sina klickljud – och att kommunicera när det är dags att para sig. Dessa hot har inte minskat.

När det gäller buller är det inte bara fartygens motorer som är ett problem, utan även de ekolod som finns på de flesta fritidsbåtar och som ofta utnyttjar ungefär samma frekvenser som tumlarnas inbyggda ekolod.

Fakta: Östersjöns egen val

En vuxen tumlare blir 140–170 centimeter lång och väger 40–60 kilo.

Tumlare blir sällan äldre än tolv år. Vid tre till fyra års ålder blir de könsmogna. Parningen sker under sommaren. Honorna kan då få en unge, som kallas kalv.

Dödligheten bland Östersjötumlarna är hög, så varje hona måste få i genomsnitt fyra ungar under sin livstid för att beståndet ska vara stabilt.

Tumlare är en av de minsta tandvalarna och jagar bland annat sill, småtorsk, smörbultar, tobis och pirål.

Tumlarna kring Sverige är uppdelade i tre skilda populationer. Östersjöbeståndet består av omkring 500 individer och är genetiskt skilt från de tumlare som lever i Västerhavet. Beståndet i Östersjön klassas som akut hotat.

Ett av de främsta hoten är fiske, där tumlaren fastnar som bifångst i nät. Andra hot är undervattensbuller, miljögifter, förändringar i ekosystemet och minskad bytestillgång.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!