Manar till samarbete i kampen mot plasten

Plast Ă€r ett vĂ€xande problem som vĂ€rlden ska bekĂ€mpa gemensamt. Förhoppningen Ă€r att fĂ„ draghjĂ€lp frĂ„n nĂ€ringsliv och civilsamhĂ€lle, som har bjudits in till samtal i Stockholm. –Alla mĂ„ste engagera sig, sĂ€ger Monica Medina vid USA:s utrikesdepartement.

Plast Àr ett stort problem i vÀrlden. Arkivbild.

Plast Àr ett stort problem i vÀrlden. Arkivbild.

Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Miljö2022-06-01 16:45

Mikroplast har tagit sig Ànda upp till toppen av Mount Everest, en plastpÄse har hittats lÀngst ned i Marianergravens djup och om mindre Àn 30 Är kan det finnas mer plast Àn fisk i haven, varnar FN. Samtidigt pekar produktionen och konsumtionen av plast, som uteslutande tillverkas av fossila rÄvaror, stadigt uppÄt.

Men förhoppningen Àr att ett globalt rÀttsligt bindande avtal ska bekÀmpa plastföroreningarna genom att förebygga och minska nedskrÀpning och mikroplaster. Det Àr den viktigaste överenskommelsen för miljön som har gjorts sedan Parisavtalet, sade FN:s miljöchef Inger Andersen efter det att vÀrldens lÀnder i vÄras enades om att inleda förhandlingar senare i Är.

Ska förhandlas

Ännu finns inga detaljer om vad avtalet ska innehĂ„lla, dĂ€remot finns ett ramverk som strĂ€cker sig över plastprodukternas hela livscykel – frĂ„n hur de produceras till hur de hanteras nĂ€r de slĂ€ngs.

Förhandlingarna Àr tÀnkta att gÄ i mÄl 2024 och för att hÄlla diskussionen levande har Sverige och USA bjudit in andra lÀnder, civilsamhÀlle och nÀringsliv till ett rundabordssamtal som ska kretsa kring hur finansieringen kan se ut för att lösa plastproblemet.

– Plastföroreningar Ă€r ett globalt och grĂ€nsöverskridande problem. Medan vi förhandlar det rĂ€ttsligt bindande verktyget mĂ„ste vi fortsĂ€tta att agera hĂ€r och nu för att förhindra att plastföroreningarna ökar, sĂ€ger klimat- och miljöminister Annika StrandhĂ€ll (S) pĂ„ vĂ€g in till mötet som sker dagen innan FN:s miljökonferens Stockholm +50 drar i gĂ„ng.

"Trötta pÄ plast"

För att komma till rÀtta med problemet mÄste alla vara med pÄ tÄget, understryker Monica Medina vid det amerikanska utrikesdepartementet. USA ska bidra med nÀrmare 7 miljoner dollar, motsvarande omkring 69 miljoner kronor, till utvecklingslÀnder som vill ta fram nationella handlingsplaner i plastkampen.

– Det krĂ€vs globala Ă„tgĂ€rder för att fĂ„ stopp pĂ„ gisslet med plastföroreningar. Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att vi alla har tröttnat pĂ„ plast, sĂ€ger Medina.

– Beslutsförfattare mĂ„ste engagera sig. Alla mĂ„ste vara med för att hitta innovativa lösningar, i synnerhet vad gĂ€ller finansiering som gĂ„r i linje med mĂ„len för hĂ„llbar utveckling.

Klimat- och miljöminister Annika StrandhÀll och Monica Medina vid det amerikanska utrikesdepartementet.
Klimat- och miljöminister Annika StrandhÀll och Monica Medina vid det amerikanska utrikesdepartementet.
Fakta: PlastutslÀpp i vÀrlden

Produktionen av plast ökar i snabbare takt Àn nÄgot annat material i vÀrlden. De lÀnder som producerar mest plast Àr Kina och USA.

Den Ärliga plastkonsumtionen berÀknas öka frÄn dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton Är 2040.

Bara omkring tio procent av all plast Ätervinns, resten hamnar pÄ soptippen eller i havet. Elva ton plast dumpas i havet varje Är.

Enligt VÀrldsnaturfonden (WWF) kan det i den hÀr takten finnas mer plast Àn fisk i haven Är 2050.

KĂ€lla: FN, WWF

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!