En dag i slutet av augusti tog sig ett litet sällskap ut med båt på Talluddasjön, utanför Eksjö i Småland. De skulle ta upp kräftburar.

Plötsligt sade Elliot, åtta år, att han såg maneter i vattnet. Men Rolf Lönander trodde först inte på sitt barnbarn.

"Nu skämtar han med mig, de finns ju bara i havet", berättar Lönander för Smålands-Tidningen att han tänkte.

Fast Elliot hade rätt. Länsstyrelsen i Jönköping fick rycka ut för att dokumentera.

Många i Långsjön

Arten kallas kinesisk sötvattensmanet. Den har setts till då och då i Sverige ända sedan 1969, ofta i de östra landskapen.

Den första observationen var en massförekomst.

– Det fanns jättemånga i Långsjön i södra Stockholm, säger Rasmus Hovmöller, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Nästa gång sötvattensmaneter rapporterades var inte förrän 1994, i sörmländska Grävsjön nära Vingåker.

– Efter det kom den igen 2002. Då fanns det mycket, särskilt i Östergötland, säger Rasmus Hovmöller.

– Sen dess har den dykt upp lite oftare, men inte varje år, sammanfattar han.

De små maneterna anses härstamma från floden Chang Jiangs vattensystem i Kina. Det finns flera teorier om hur de spridit sig över världen.

Polyper på växter

I ett tidigt stadium av livscykeln är maneterna små polyper, som kan sitta på exotiska akvarieväxter.

– De kan ha spridits mellan akvarier, och sen har nån hällt akvarievatten i en sjö. Det är en teori. Men man vet inte riktigt, säger Rasmus Hovmöller.

Det är också möjligt att polyperna kan vara vilande i många år, sittande på exempelvis växter, tills vattnet en sommar blir så varmt att djuret går över till stadiet som en simmande manet – även kallad medusa.

– Detta är en art som tydligt gynnas av varmt vatten, säger Måns Lindell, sötvattensekolog på länsstyrelsen i Jönköping.

Han tror att sötvattensmaneterna kan bli fler, och mer spridda, i svenska vatten när klimatet förändras.

Oklar påverkan

Arten är ett nässeldjur, precis som havsmaneter, men inte nära släkt med dessa.

– De är närmare släkt med små sötvattenshydror, som sitter fast på ett underlag och fångar små, små djur, säger Rasmus Hovmöller på Naturhistoriska.

– Hittills verkar sötvattensmaneterna inte påverka de ekologiska systemen i våra vattendrag. Men vi vet inte, påpekar Hovmöller.