Kallingebon Herman Afzelius var lättad när den elfte och sista förhandlingsdagen var över i Blekinge tingsrätt i målet där 165 privatpersoner stämt det kommunala vattenbolaget i Ronneby för att i åratal ha pumpat ut dricksvatten som var förgiftat med PFAS-kemikalier.
– Vi har hållit på med detta i sju år och nu har vi ändå nått en stor milstolpe. Nu är vi färdiga med den här huvudförhandlingen som vi ville få till för många, många år sedan, säger Afzelius.
"Känns orimligt"
Han är ordförande för PFAS-föreningen, som samlar de privatpersoner som dragit kommunen inför rätta. Afzelius har förhoppningar om att rätten i sin dom den 13 april kommer att gå på deras linje – att kommunen är skadeståndsskyldiga.
– Det känns så orimligt att det i Sverige 2021 skulle vara tillåtet enligt lagstiftningen att förgifta folk och slippa ansvar helt och hållet, säger Herman Afzelius.
En dom från Högsta domstolen i juni 2018 slog fast att dricksvatten är att betrakta som en produkt och att de som levererar vattnet därmed har ett långtgående ansvar för alla typer av personskador som kan orsakas av ett undermåligt dricksvatten.
Den stora knäckfrågan i Ronnebyfallet är dock: vad är en personskada enligt lagens mening?
– En framtida risk för skada eller sjukdom är inte tillräcklig, menar vi, för att nå upp till svenska rättskrav för vad som konstituerar en personskada, säger kommunjuristen Mathias Kågell-Landgren till TT efter den sista rättegångsdagen.
– Här pratar man om att den höga halten av PFAS i kroppen är en skada i sig, men vi menar att det inte finns stöd för det i svensk skadeståndsrätt, fortsätter han.
Förgiftning en skada i sig?
PFAS-föreningens advokat Göran Starkebo är av en annan åsikt.
– Det framgår inte av svensk lag vad en personskada är. Men vi anser att förgiftning är en självständig personskada och det är också en personskada att ha en skadlig dos av giftiga ämnen i kroppen, säger Starkebo.
För de som har druckit förorenat vatten i Ronneby under en längre tid visar svensk forskning att det på en gruppnivå finns måttliga riskökningar för sällsynta cancerformer som njur- och testikelcancer samt förhöjda kolesterolhalter i blodet. Det finns även en måttligt ökad risk för polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), som är en godartad gynekologisk sjukdom som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.
Kommunen anser dock att det inte är tillräckligt att påvisa risker för sjukdomar på gruppnivå utan att det måste ske på individnivå.
– Här har man inte i ett enda fall visat på en sjukdom som en individ har. Inte en enda av de här 165 personerna har uppvisat något läkarintyg eller framfört någon annan bevisning, säger Mathias Kågell-Landgren.
Hoppas på förlikning
En omöjlighet, anser PFAS-föreningen.
– Vi har ett antal personer som är sjuka med exempelvis testikelcancer, sköldkörtelsjukdomar och PCOS. Men du kan inte få en läkare att skriva ett intyg på att en viss sjukdom är orsakad av PFAS eftersom det här är sjukdomar som förekommer i samhället. De är inte unika för PFAS, säger Göran Starkebo.
I nuläget handlar målet i Blekinge om att fastslå om det kommunala vattenbolaget är skadeståndsskyldigt eller inte. Rätten kommer i sin dom inte att slå fast några eventuella skadeståndssummor.
– Jag lever fortfarande med förhoppningen om att rätten kommer att gå på vår linje och då hoppas jag att vi kan nå en förlikning med motparten utanför domstolen, säger Herman Afzelius.