Klimathotet kan kännas övermäktigt, och dessutom diffust. Vad är väder och vad är klimat? Hur mycket av utsläppen kan jag kontrollera själv? Måste jag ge upp min bekväma livsstil med ett uppvärmt hus och en bil som tar mig till jobbet varje morgon? I vilken ände ska man börja?
– Med en klimatkalkylator kan du bedöma din egen klimatpåverkan, du får en indikation på hur dina vanor påverkar både i stort och smått. Om du känner att du vill göra något för miljön och är beredd att bidra med att ändra din livsstil är klimatkalkylatorn en bra början, säger Ola Hansén, klimatrådgivare vid Världsnaturfonden WWF.
Utmaningar
Det finns en hel del klimatkalkylatorer att testa, både som webbsidor och som nedladdningsbara appar till mobilen. Du svarar på ett antal frågor om din konsumtion varefter ditt klimatavtryck räknas ut. En del kalkylatorer kommer sedan med råd om hur du kan minska ditt avtryck, andra presenterar utmaningar som du kan genomföra som en tävling mot dig själv eller mot vänner eller familjemedlemmar. Det finns också appar som är kopplade direkt till ditt bankkonto och som beräknar din klimatpåverkan utifrån dina kontotransaktioner.
– Ingen klimatkalkylator ger ett exakt mått, men du får en fingervisning. Skillnaderna mellan kalkylatorerna beror dels på vilken databas man grundar schablonerna på, dels vad man har valt att göra beräkningarna på – en del räknar bara på det som du själv kan styra medan andra automatiskt räknar med alla utsläpp, även sådant som du personligen inte kan göra något åt, som din andel av klimatavtrycket från sjukhus, vägbyggen och andra samhällsfunktioner, säger Ola Hansén.
Testa olika
De kan alltså visa ganska skilda resultat och därför är det en god idé att först testa några olika för att se vilken som tilltalar dig mest, och sedan komma ihåg att göra de uppföljande beräkningarna på samma kalkylator.
WWF:s kalkylator heter just Klimatkalkylatorn och har funnits i tio år. Enligt WWF:s årliga marknadsundersökning Klimatbarometern är det framför allt kvinnor och unga människor som lägger om vanor och livsstil för klimatets skull.
– Det är svårare att få de medelålders männen att ändra sina vanor, men samtidigt kan andra miljöaspekter tilltala dem. Till exempel finns ett större intresse hos äldre män kring biologisk mångfald i trädgården – hur man bygger bihotell och vikten av att inte klippa gräset så ofta, säger Ola Hansén.
Unga medvetna
Robert Sabelström är entreprenör och när sommaren 2018 slog värmerekord började han fundera över sitt eget klimatavtryck. Han testade ett antal kalkylatorer.
– Efter att jag svarat på alla frågor fick jag veta att jag levde som om det fanns fyra jordklot och sen var det ridå. Men hur skulle jag ändra mitt beteende? Det fick jag inte veta.
Robert Sabelström byggde sin egen kalkylator, Climatehero, tillsammans med sin fru Anna och den då femåriga dottern.
– Den yngre generationen har en helt annan medvetenhet. Man kan jämföra oss medelålders och äldres slitage på jorden som att vi levt på sms-lån sedan 1990-talet, det är ett totalt oansvar.
Rimliga mål
Hans första resultat var ingen höjdare, erkänner han. Och den största utmaningen har varit att ställa om resevanorna.
Anna och Robert Sabelström bestämde sig för att använda positiv psykologi i utformningen av Climatehero. Tillsammans med resultatet får man frågan om inom vilket område man är beredd att göra förändringar. Man får sedan ett uppföljande mejl med en fördjupning kring det området, till exempel matsvinn. Efter ett antal veckor kommer en påminnelse om att göra om beräkningen för att hålla i den positiva kraften.
– Målen måste vara rimliga, det är svårt att ställa om till vegan över en natt, men med små steg i taget går det, säger Robert Sabelström.
