Romina Pourmokhtari är en av hundratals miljöministrar som anlände till det FN-ledda mötet om biologisk mångfald i Kanada (COP15) i veckan. På plats blev det klart att hon tillsammans med den tyske miljöministern Steffi Lemke ska företräda EU i förhandlingarna om hur ländernas miljöarbete ska kunna mätas, övervakas och utvärderas.
– Jag är väldigt glad över det eftersom det är en av de frågor jag sagt att jag ville prioritera innan jag åkte hit. Jag tror att EU-ordförandeskapet och kommissionen tycker övervakning och rapportering är typiskt svenskt och tyskt.
Det som ska mätas är målen som förhoppningsvis ska mejslas fram under de sista dagarna av mötet, som enligt plan ska avslutas den 19 december. Men det kan bli tajt enligt Pourmokhtari.
– Tidsmässigt ligger man efter, men man gör det av goda skäl. Min uppfattning är inte att flera stora grupper inte är konstruktiva utan man hittar vägar framåt. Nu är det vi ministrar som ska komma med mer energi och driv framåt, även om man inte får precis som man vill.
"Avgörande"
Att låta FN mäta och samla in uppgifter om hur det går för olika länder är inte okomplicerat. Vissa länder anser att de hanterar det bäst själva och vill inte att FN ska bestämma hur rapporteringssystemen ska se ut.
– Men det är avgörande att vi ska kunna mäta och följa upp, annars kommer målen inte att uppfyllas, säger Pourmokhtari.
Exakt vad hon själv kan tänkas släppa på och kompromissa bort, vill hon inte spekulera i. Men hennes uppfattning är att jämfört med FN:s klimatmöte tidigare i höstas är det fler länder som är överens om att naturen måste räddas.
Skarp kritik
I samband med COP15 har regeringen fått skarp kritik från flera tunga miljöorganisationer, som Världsnaturfonden (WWF) och Naturskyddsföreningen, för att inte sopa rent framför egen dörr.
– På hemmaplan har den nya regeringen inte visat någon högre ambition för att skydda den biologiska mångfalden. Man har till exempel försökt bromsa förslag om EU:s avskogningslag inom EU. Man kan inte peka finger åt andra utan att göra insatser själv, sade Åsa Ranung, senior policyrådgivare inom biologisk mångfald på Världsnaturfonden (WWF), till TT på torsdagen.
Dessutom har regeringen kritiserats av oppositionen efter ett möte i miljö- och jordbruksutskottet i torsdags. Där delade regeringen och Sverigedemokraterna ut nya handlingar om hur Sveriges bör ställa sig i förhandlingarna om lagförslaget, rapporterar Dagens Nyheter. I den hade ett stycke om hur viktigt det är att återställa ekosystem strukits.
Bland annat ströks, enligt DN, meningen: "Regeringen anser att intensifierade åtgärder för att återställa natur och restaurera skadade ekosystem kan bidra till att säkerställa klimatanpassning, nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden kopplade till biologisk mångfald och relaterade globala mål inom Agenda 2030”.
Enligt Pourmokhtari skedde ändringen för att förtydliga förslaget.
– Formuleringen om att restaurera skadade ekosystem kvarstår i Sveriges ståndpunkt. Vi har renodlat den här skrivningen. Det stod mycket om kopplingar till andra områden som vi valde att stryka, säger hon till Sveriges radio Ekot.
Försvarar ålbeslut
Sedan är det också frågan om den akut hotade ålen som fått kritiker att se rött. Sverige röstade nyligen nej till EU-kommissionens förslag att förlänga begränsningen av ålfiske från tre till sex månader åt gången.
Men Pourmokhtari tycker att Sverige kan ha hög svansföring.
– Vi diskuterar inte enskilda länders arbete här och ingen lyfte ålfrågan i förhandlingarna. Vi ska se till att det finns pengar för att skydda biologisk mångfald och vad som är realistiskt för olika länder och vad vi ska rapportera eller inte.