Våtmarker, där vatten finns nära, under eller strax över markytan, förs ofta fram som lösningen på en rad olika miljöproblem. Våtmarkerna binder inte bara kol som bidrar till att bromsa klimatförändringarna, de binder även fosfor och minskar övergödning. Dessutom spelar de en stor roll för den biologiska mångfalden på grund av dess artrika miljö.

Vissa gynnar varandra

Att återskapa våtmarker som tidigare torrlagts av oss människor är en viktig del i miljö- och klimatarbetet. Men alla våtmarker passar inte för alla arter, och vissa djur verkar inte trivas ihop. När forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerade 52 anlagda vårmarker såg de att vissa arter verkar gynna varandra mer.

Forskarna räknade fåglar och analyserade dna-rester i vattnet för att ta reda på förekomsten av groddjur och fiskar i en viss våtmark. I resultaten, som publicerats i tidskriften Biological Conservation, såg de bland annat att fåglar och groddjur verkar trivas ihop och gynna varandra.

Fåglar och fiskar däremot har en mer komplicerad relation, mellan dem var sambandet negativt. Negativa samband innebär att arterna förekommer mindre ofta tillsammans än förväntat. Det kan bero på att de konkurrerar med varandra om föda, eller att en art blir byte för en annan.

Ett positivt samband å andra sidan, betyder att arter finns tillsammans oftare än vad man skulle kunna förvänta sig. Det kan vara så att arterna gynnar varandra, en fågel kan till exempel använda en annan fågel som signal på en bra livsmiljö.

Bra med nischar

Resultaten innebär att det kan krävas separata våtmarker med olika mål för att gynna antingen fåglar eller fiskar.

Forskarna pekar på att möjliga konflikter mellan olika arter kan behöva analyseras noggrant när man planerar nya våtmarker. Det kan vara nödvändigt att skapa en blandning av olika våtmarkstyper för att gynna specifika artgrupper.

Det kan också handla om att skapa specifika våtmarker som klarar av att hålla flera arter samtidigt, så kallade hotspots för biologisk mångfald.