Naturen kan få eget Parisavtal före årets slut

Djur och växter dör ut snabbare än på tio miljoner år – men kampen för att rädda den biologiska mångfalden går trögt. Ett toppmöte om frågan har skjutits upp tre gånger men flyttas nu från Kina till Kanada.

En humla landar på en vallmoblomma. Arkivbild.

En humla landar på en vallmoblomma. Arkivbild.

Foto: Michael Probst/AP/TT

Miljö2022-06-22 05:15

Upp till en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning på grund av miljöförstörelse, spridningen av invasiva arter och klimatförändringar. Utdöendet går snabbare än vad det har gjort under de senaste tio miljoner åren.

Förhoppningen är att det ska förändras om den biologiska mångfalden skyddas genom ett globalt ramverk, på samma sätt som Parisavtalet har gett världens klimatarbete en skjuts framåt.

Hav och land

En central del i förslaget är ett globalt mål att skydda 30 procent av världens land-, vatten- och havsområden före 2030. Dessutom ska åtgärder vidtas för restaurering av försvagade ekosystem. Men annars har FN-förhandlingarna för att ta fram ett utkast till avtal hittills gått ganska trögt, bland annat på grund av svårigheter att komma överens om hur den slutliga planen ska finansieras.

En stridsfråga är finansiering till fattigare länder som upplever de allvarligaste effekterna för den biologiska mångfalden. Länder från Afrika, Syd- och Centralamerika har begärt minst 100 miljarder dollar per år – samma summa som rika länder har lovat för att hjälpa mindre utvecklade länder att anpassa sig till klimatförändringarna.

Det befintliga utkastet är späckat med parenteser på nästan varje rad, vilket betyder att det inte råder enighet kring de nuvarande formuleringarna.

Det knackiga läget innebär att förhandlare från närmare 200 länder samlas på ett extrainsatt möte i Nairobi i Kenya den här veckan för att försöka komma framåt i arbetet. Tanken är att det globala avtalet ska kunna antas vid FN-konferensen COP15 – som dock har skjutits upp tre gånger på grund av pandemin.

Oroliga röster har höjts för att förseningarna skadar ansträngningarna för att skyndsamt försöka bevara den biologiska mångfalden.

Möts i vinter

Men nu meddelar FN att toppmötet ska hållas i Montreal i Kanada 5-17 december i stället för i Kunming i Kina som var ursprungsplanen. Konferensen väntas locka tusentals regeringsföreträdare, forskare, miljöaktivister och journalister.

"Det finns ett akut behov för internationella partner att stoppa och vända den oroväckande förlusten av biologisk mångfald som pågår över hela världen", skriver Kanadas miljöminister Steven Guilbeault i en kommentar och fortsätter:

"Med upp till en miljon arter som för närvarande riskerar utrotning har världen inte råd att vänta längre på globala åtgärder för att skydda naturen."

Kritik mot Kina

Det finns ingen offentlig förklaring till varför mötet flyttas men Kina har fortsatt strikta pandemiregler för människor som reser in i landet.

Kritik har också riktats mot Peking som värd, delvis på grund av förseningarna och bristen på tydliga besked men också delvis på grund av oro över landets restriktioner mot civilsamhället, minoritetsgrupper och medier.

Kina kommer dock att behålla rollen som ordförande för COP15.

Fakta: Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden.

Den biologiska mångfalden är en grund som hela naturen vilar på eftersom arter står i nära koppling till varandra. Det är också tack vare den biologiska mångfalden som en lång rad livsviktiga funktioner skapas i naturen, så som pollinering och rening av luft och vatten.

Kopplingen mellan biologisk mångfald och naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster har fått ökad uppmärksamhet under 2000-talet. Forskare är överens om att utarmningen av biologisk mångfald är alarmerande.

En konvention om biologisk mångfald undertecknades i samband med Riokonferensen 1992 av Sverige och de flesta andra länder.

Källa: Nationalencyklopedin, Naturskyddsföreningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!