I fjol lämnade svenskarna in omkring 553 000 ton förpackningar till återvinning, vilket är nytt rekord.

Men en femtedel av det källsorterade materialet var felsorterat.

– Det finns två grundproblem, konstaterar Nylén och fortsätter:

– Dels är det ibland svårt att veta om det till exempel är en plast- eller en pappersförpackning. Då hamnar det ofta fel. Dels har vi problemet att man lägger saker som inte är förpackningar i insamlingen, såsom stekpannor, värmeljushållare och dricksglas.

Försvårar

Och man får verkligen inte lägga saker som inte är förpackningar i förpackningsinsamlingen, understryker Nylén.

Lägger man till exempel en plastleksak bland plastförpackningar kan det i värsta fall ge upphov till brand, eftersom leksaker kan innehålla batterier. Bränderna kan uppstå på återvinningsanläggningen eller i tömningsbilen, när materialet pressas samman.

– Det vi är mest bekymrade för är när konsumenter lägger hela saker i insamlingen, till exempel pulkor och barnvagnar.

Blir det för mycket annat bråte i FTI:s insamling försämrar det kvaliteten på hela sändningen, vilket betyder att det kan behöva gå direkt till förbränning i stället för att återvinnas – vilket är onödigt, enligt Nylén.

Tips från coachen

Nylén framhåller ändå hur duktiga svenskarna faktiskt är på att källsortera.

– Vi har en återvinningsgrad av förpackningar på 67 procent. Det är väldigt bra.

TT: Hur kan man då lyckas bättre i sin källsortering?

– Först måste man fråga sig: är det här en förpackning? Om inte ska det till soporna eller återvinningscentralen. Om det är en förpackning ska man titta på symbolerna som visar hur det ska sorteras.

Består förpackningen av två olika material sorterar man utifrån det huvudsakliga materialet.

Är man fortfarande osäker kan man gå in på FTI:s hemsida för att få råd, tipsar Nylén.