Det är organisationen Global Footprint Network som årligen räknar ut en sorts fiktiv budget över naturens förnybara resurser. Overshoot day grundas på flera olika mått på bland annat energikonsumtion, koldioxidutsläpp, fiske och skogsbruk.
2022 inträffar Overshoot day, dagen då världen förbrukat årets ranson och börjar leva på "sparkapitalet", den 28 juli – två dagar tidigare än 2021.
– Konsekvenserna är en väldig hård press på skog, hav och åkermark vilket hotar den biologiska mångfalden. Men det mest uppenbara är ackumulerade koldioxidutsläpp i atmosfären vilket driver på klimatförändringarna och vars konsekvenser vi nu börjar inse även i vår del av världen, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck vid Världsnaturfonden.
Felaktig självbild
Organisationen räknar även ut olika datum för hur läget skulle se ut om alla på jorden levde som ett visst land gör. Allra tidigast, den 10 februari, skulle Overshoot day ha inträffat om alla levde som man gör i Qatar. Tittar man i stället på svenska förhållanden skulle 2022 års resurser förbrukats redan den 3 april.
– Vi behöver ta vårt ansvar och inse att vi har en självbild som inte riktigt stämmer med verkligheten. Den livsstil vi har i Sverige fungerar inte på ett globalt plan. Vi kan inte längre leva på våra lagrar, vi måste visa att vi kan ställa om för minskade utsläpp nu och våra politiker måste hålla i, säger Carina Borgström-Hansson och fortsätter:
– Vi har en klimatlag och det verkar som om nästan alla partier har glömt bort det här. De populistiska utspelen inför valet vore skrattretande om situationen inte var så allvarlig. De flesta partierna verkar helt sakna beredskap att ta ansvar i den kris vi befinner oss i.
Mer vegetariskt
1971 är det tidigaste år som finns med i den uppdaterade listan över Overshoot days genom åren. Då beräknas resurserna ha varit slut den 25 december. Sedan dess har datumet inträffat tidigare och tidigare med vissa undantag, som coronapandemin. 2020 låg årets Overshoot day den 22 augusti vilket var tre veckor senare än året därpå, men det var alltså bara ett tillfälligt hack i kurvan.
Två stora system måste enligt Carina Borgström-Hansson snabbt förändras för att vända trenden: energisystemet och matsystemet.
– Vi behöver äta mer vegetariskt och vi måste minska matsvinnet. Det skulle kunna göra jättestor skillnad, för nu producerar vi mat på ett sätt som hotar biologiska mångfalden och som ökar utsläppen, i stället för att producera både mer hälsosam och hållbar mat på ett sätt som gör att alla vinner.
