Någon förändring av smittrisken för malaria i Sverige är det inte tal om, eftersom sjukdomen inte finns i Sverige.

– Det är samma myggor som vi har haft sedan länge, bara att vi inte har vetat vilka de var. Detta innebär bara att vi har mer kunskap om vilka myggor som vi faktiskt har i Sverige, säger Tobias Lilja över telefon från Dalälvsområdet, där han befinner sig i jakt på myggägg för ett annat forskningsprojekt.

Pytteskillnader

Upptäckten av myggan, som egentligen heter Anopheles daciae, har resulterat i en artikel i tidskriften Medical and Veterinary Entomology. Bakom artikeln står forskare från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), däribland Tobias Lilja, och Uppsala universitet.

Myggan som föreslås heta tvillingfrossmygga, för sin likhet med källarfrossmyggan, upptäcktes första gången i Rumänien 2004. Sedan dess har den hittats i flera europeiska länder.

– Det kräver modern dna-teknik för att kunna se skillnad på dem, och även då är det bara små skillnader som syns.

Tycker om att bitas

En sådan kan vara att tvillingfrossmyggan lite oftare biter människor än källarfrossmyggan, vilket forskare i Storbritannien har kunnat visa.

– Det är möjligt att det finns en sådan skillnad, men det är inget jättestort forskningsunderlag.

Likt sina släktingar bland malariamygg övervintrar tvillingfrossmyggan som vuxen på vindar, lador och i jordkällare. Det var på sådana platser, i Uppland och i Småland, som den hittades, säger Tobias Lilja.

Totalt finns nu 52 kända arter av stickmyggor i Sverige.