Räddningsplan för naturen utom synhåll

Världens länder är samlade i Montreal för att sätta en räddningsplan för naturens överlevnad. Arter dör ut i en aldrig skådad takt men förhandlingarna går trögt. Nu sätts stort hopp till att miljöministrarna ska enas och faktiskt fatta beslut.

Poliser framför konferensanläggningen i Montreal, Kanada där FN:s möte om skydda av biologisk mångfald äger rum.

Poliser framför konferensanläggningen i Montreal, Kanada där FN:s möte om skydda av biologisk mångfald äger rum.

Foto: Ryan Remiorz/AP

Miljö2022-12-15 12:52

Men bara några dagar kvar av FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP15, verkar avståndet mellan utvecklingsländer och värdens rikare länder bara öka.

Finansieringen är, precis som under FN:s klimatmöte tidigare i höstas, den stora stötestenen. Ett möte, där frågan om hur rikare länder ska bidra med finansiering så att länder med svagare ekonomi kan skydda sin biologiska mångfald, slutade abrupt i tisdags då representanter från flera utvecklingsländer lämnade rummet på grund av missnöje. Diskussionen återupptogs på onsdagen, men enligt uppgifter från bland annat Världsnaturfonden WWF:s internationella representanter utan att nå ända fram.

Vill ha ny fond

Länder från det globala syd efterfrågar bland annat en nyinrättad fond för att lösa finansieringen, något som globala nord motsätter sig – de vill i stället använda befintliga finansiella mekanismer.

Länder som Brasilien, Indien och Indonesien har sagt att de vill ha motsvarande 100 miljarder dollar årligen fram till 2030. I dagsläget rör det sig om omkring 10 miljarder dollar årligen som går från rikare till fattigare länder.

– Det här har lett till att förhandlingarna är på gränsen till att helt falla samman, säger Innocent Maloba från WWF International till nyhetsbyrån AP.

Målet är 30x30

Målet med mötet är en räddningsplan för naturen, motsvarande Parisavtalet för klimatet. Ett utkast till överenskommelse finns men av det totalt 22 eller 23 punkter omfattande dokumentet är det bara några få där länderna hittills enats. Det huvudsakliga målet är att det som kallas 30x30, att 30 procent av planetens yta ska vara skyddad år 2030.

När nu över 100 miljöministrar, inklusive Sveriges Romina Pourmokhtari (L), tar över förhandlingarna under torsdagen är förhoppningarna att kompromissviljan ska öka. Det är också de som har de politiska mandatet att faktiskt fatta beslut.

Rättelse: I en tidigare version hade Världsnaturfonden fel namn.

Fakta: Detta är COP15

FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP15, äger rum i Montreal i Kanada den 7–19 december.

Framför allt ska länderna enas om ett nytt ramverk för biologisk mångfald, med åtgärder för att "säkerställa att den gemensamma visionen om att leva i harmoni med naturen senast 2050 uppfylls".

Ramverket ska ersätta de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald som gällde 2011–2020, men som på grund av pandemin ännu inte fått någon efterföljare. Inget av Aichimålen har uppnåtts, enligt en FN-rapport från 2020.

På mötesagendan står även implementeringen av två protokoll inom konventionen för biologisk mångfald. Dessa handlar om säkerhet kring genmodifierade organismer och rättvis användning av genetiska resurser.

COP står för Conference of the parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 15 anger vilket möte i ordningen det är.

Alla länder som står bakom FN-konventionen om biologisk mångfald deltar i förhandlingarna, vilket är alla världens länder utom USA, som ändå är med på mötet.

EU-länderna för en gemensam talan under förhandlingarna, men även en svensk förhandlingsdelegation är på plats i Montreal. Ländernas ministrar är på plats i slutet av mötet, däribland Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som deltar den 15–18 december.

Källor: FN:s miljöprogram och Regeringskansliet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!