Resistenta bakterier frodas i sjukhusavlopp

En ny studie visar att antibiotikaresistenta bakterier kan frodas i sjukhusens avloppsvatten. –Man behöver ta reda på hur utbrett detta är, säger professor Joakim Larsson.

En studie har gjorts på Sahlgrenska universitetssjukhusets avloppsvatten. Arkivbild.

En studie har gjorts på Sahlgrenska universitetssjukhusets avloppsvatten. Arkivbild.

Foto: Jonas Dagson/TT

Miljö2021-02-17 21:07

Sedan tidigare har forskare misstänkt att de relativt höga halterna av antibiotika i sjukhusens avloppsvatten – som kommer från patienters urin och avföring – skulle kunna få resistenta bakterier att frodas. Men man har inte vetat säkert.

Nu har Joakim Larsson och hans forskargrupp på Göteborgs universitet genomfört en studie, publicerad i tidskriften Environment International, som visar att så är fallet.

Forskarna tog avloppsvatten från Sahlgrenska universitetssjukhuset och filtrerade bort alla bakterier, men behöll läkemedel och andra kemikalier. Sedan undersöktes på laboratorium hur det filtrerade vattnet påverkade olika bakterier.

– Avloppsvattnet dödade de känsliga bakterierna, men de resistenta kunde växa vidare. Ett glasklart resultat verkligen, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi.

Gynnar resistens

Det innebär att det finns ett så kallat selektionstryck för resistens i sjukhusens avloppsvatten. Det "trycket" gynnar inte bara förekomsten av de resistenta bakterier som redan finns i samhället, utan även utvecklingen av nya former av resistenta bakterier – som i sin tur kan vara än svårare att behandla.

Antibiotikaresistens pekas ut som ett globalt hot av FN:s miljöprogram UNEP och även i industrin försöker man nu motverka utsläpp.

Vissa länder har även mindre reningsverk i anslutning till sjukhusen.

– I Sverige och andra länder är det vanligare att man släpper sjukhusavloppet till det kommunala reningsverket och behandlar det som vanligt hushållsavlopp.

Vill man stoppa läkemedel från att komma ut i vattendrag fungerar det svenska systemet som det ska enligt Joakim Larsson. Den största andelen läkemedel i avloppsvattnet kommer nämligen från hushåll, inte sjukhus.

Kartlägga problemet

Men för att stoppa resistenta bakterier är rening vid sjukhusen en möjlig lösning. Även om de stora reningsverken dödar de flesta bakterier, tar sig en del alltid igenom. Om nya former av resistenta bakterier når vattendragen kan människor få dem i sig och sedan sprida dem vidare.

– Först bör man ta reda på vilka antibiotika eller antibakteriella ämnen som orsakar detta. Det är viktigt för att veta hur man på bästa sätt ska rena avloppsvattnet. Man behöver kartlägga det här, säger Joakim Larsson.

Därefter får man hitta en lösning.

– Det är inte en helt lätt ekvation att göra det och inte gratis heller. Så man måste titta noga.

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Ett exempel på antibiotika är penicillin.

Överanvändning av antibiotika har dock lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga. Resistensen har blivit ett stort problem i många länder.

Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

För en frisk person är det oftast inte farligt att smittas av en resistent bakterie. Det kan dock vara livshotande för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats.

Enligt en rapport från FN-organet WHO i fjol beräknas minst 700 000 människor varje år dö på grund av antimikrobiell resistens, det vill säga infektioner orsakade av läkemedelsresistenta bakterier, parasiter, virus eller svampar. Enligt prognosen kommer antalet till 2050 vara uppe i tio miljoner dödsfall per år.

Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden och WHO

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!