Trots att vi gäspar ungefär fem till tio gånger per dag är det inte helt klarlagt varför vi gör det. Nyligen kom en studie som visar att smittsamma gäspningar kan spela en viktig social funktion och stärka banden i en flock. I alla fall bland lejon.

Men den hittills mest populära hypotesen är att gäspningar hjälper till att kyla hjärnan. Tidigare studier har visat att hjärnans temperatur sänks efter en gäspning. Och nu har kylningshypotesen fått ytterligare stöd av en internationell forskargrupp, som har studerat drygt 100 arter av gäspande däggdjur och fåglar.

Möss och människor

När forskarna gick igenom sitt omfattande videomaterial kunde de se att gäspningarnas längd var tydligt kopplad till arternas hjärnstorlek och antal hjärnceller.

– Tanken är att en större hjärna kräver mer kylning, och att om den är mer aktiv och har fler hjärnceller skulle den också behöva mer kylning, säger biologen och beteendeforskaren Jorg Massen vid nederländska Universiteit Utrecht i en videointervju på universitets hemsida.

Den allra kortaste uppmätta gäspningen presterades av möss och pågick i endast 0,8 sekunder i genomsnitt. I andra änden av skalan hamnar människan, som gäspar i genomsnitt 6,5 sekunder enligt studien, som publiceras i tidskriften Communications Biology.

Effektiva fåglar

– En person som gäspar behöver alltså inte vara uttråkad, utan försöker kanske i stället skärpa sin uppmärksamhet till max för att kunna hänga med i det du berättar, säger Jorg Massen.

En upptäckt som först överraskade forskarna var att fåglar har relativt sett kortare gäspningar än däggdjur i förhållande till hjärnstorleken. En tänkbar förklaring kan vara att fåglar har högre kroppstemperatur än däggdjur. Det innebär att temperaturskillnaden till den omgivande luften är större. Därför behöver de inte öppna näbben lika länge för att få en motsvarande kyleffekt.