En stor del av de klimatutsläpp som kommer från svenskarnas konsumtion sker utomlands, genom resor eller import av varor – men i nuläget ingår bara inhemska utsläpp i Sveriges klimatmål.

Men det vill miljömålsberedningen ändra på.

– Det finns inget annat land i världen som har gjort det här som vi har gjort. Det har funnits en pionjäranda, säger miljömålsberedningens ordförande, Emma Nohrén, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, på en presskonferens i samband med att betänkandet lämnas över till regeringen.

Miljömålsberedningen vill att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om utsläppen och senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck.

– Klimatpolitiken behöver långsiktighet för att nödvändiga förändringar ska kunna komma till stånd. Därför är det väldigt positivt att samtliga riksdagspartier står bakom dessa världsunika förslag, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Nya mål

Ett negativt globalt klimatavtryck för Sverige ska uppnås med hjälp av flera mål.

Det första är det redan befintliga klimatmålet om att minska de inhemska utsläppen och nå netto noll till 2045. Men miljömålsberedningen föreslår också ett nytt mål som berör konsumtionens klimatpåverkan – i dag är Sveriges klimatpåverkan från konsumtionen omkring nio ton per person och år. Den siffran behöver minskas ordentligt.

– Det nya målet syftar till att minska klimatavtrycket från produkter och tjänster som köps, oavsett var i världen de produceras. Det kan handla om transporter, livsmedel, boende, it och annat, säger Nohrén.

Enligt förslaget ska Sveriges klimatpåverkan från konsumtion nå netto noll 2045, med viss flexibilitet som räknar in så kallade negativa utsläpp, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar utomlands och klimatnyttan från exporten.

Mål för export

Exportens klimatnytta har varit ett stridsämne under arbetets gång. De borgerliga partierna vill gärna inkludera det, medan bland annat Miljöpartiet har motsatt sig att exporten ska kunna "räknas av" från konsumtionsutsläppen. Nu blir exportens klimatnytta ett separat mål.

– Det gäller den klimatnytta som uppstår genom att svensk export inom många sektorer har ett mindre klimatavtryck än motsvarande produkter från andra länder. Det kan handla om klimatsmart stål, skogsprodukter och el, säger Nohrén.

De nya föreslagna målen för konsumtion och export ska komplettera det klimatpolitiska ramverket.

– Det innebär att det blir viktiga skyldigheter för regeringen att införa styrmedel och åtgärder för att de här målen ska nås, säger Nohrén.

Miljömålsberedningen föreslår också att flygets och sjöfartens klimatpåverkan delvis ska inkluderas i de befintliga klimatmålen, eftersom de målsättningar som finns hos internationella organisationer inte är tillräckliga för att nå målen i Parisavtalet.

– Flygen är en viktig del i hur vi kan ta oss runt i det här långa landet och i världen. Men vi ser också att flyget har stor klimatpåverkan och det gäller även sjöfart, säger Nohrén.

Tufft att nå

TT: Redan i dag är det svårt att nå klimatmålen. Blir det inte ännu svårare nu?

– Det kommer att bli jättetufft, men det är helt nödvändigt, säger Amanda Palmstierna (MP).

Merparten av åtgärderna måste göras i Sverige, men en del av arbetet kommer att ske utomlands.

– 60 procenten av konsumtionsutsläppen sker utomlands och då är det ändå rimligt att jobba internationellt, säger Palmstierna.

TT: Kommer det här att kräva beteendeförändringar, som minskat resande till exempel?

– Nu har vi satt ett mål som vi är överens om. Sedan är det upp till kommande regeringar att fylla det här med styrmedel och åtgärder, säger Emma Nohrén.

Förslagen ska nu analyseras och skickas ut på remiss innan de kan förverkligas. Det lär inte hinnas med före valet i september.

– Tack vare att vi har en enighet blir det en garant för att nästa regering kommer att ta det här vidare. Jag är övertygad om att det här blir verklighet, säger Rickard Nordin (C).