Ambitiösa projekt för att återskapa skogar och plantera nya träd kan leda till att naturen tvärtom binder mindre koldioxid – och dessutom blir artfattigare. Det framgår av två nya studier i tidskriften Nature Sustainability.

"Dåligt utformade och illa genomförda riktlinjer som ska främja trädplanteringar riskerar inte bara att slösa bort offentliga medel, utan kan även leda till ökade koldioxidutsläpp och minskad biodiversitet", säger Erik Lambin, professor vid Stanford's school of Earth, Energy and Environmental sciences i ett pressmeddelande.

På bördig mark

Tillsammans med två amerikanska forskarkollegor har han analyserat effekten av det omfattande skogsstöd som Chile delade ut 1974–2012. Forskarna konstaterar att bidragen ofta ledde till att skog planterades på redan bördig mark, eller till och med att befintlig skog höggs ned för att ge plats åt nya plantor.

"Erfarenheterna från Chile kan hjälpa oss att förstå vilka konsekvenser det kan få för klimatet, ekologin och ekonomin när stater betalar landägare för att plantera stora mängder träd", skriver forskarna.

Forskargruppen varnar även för att 80 procent av den så kallade Bonn-utmaningen, där ett stort antal länder ska samarbeta för att återställa 350 miljoner hektar skog på olika håll i världen, nu utgörs av planer på att skapa monokulturer av kommersiellt gångbara trädarter som gummipalmer och fruktträd. "Sådana planteringar har markant sämre förmåga att binda koldioxid, skapa livsmiljöer åt andra djur- och växtarter samt motverka jorderosion jämfört med naturliga skogar", skriver forskarna.

Odlingar i Kina

I en parallell studie i samma tidskrift konstaterar en grupp kinesiska och amerikanska forskare att trädplanteringar kan minska markens förmåga att binda kol, beroende på jordmånen. Om den ursprungliga marken är bördig, som gammal jordbruksmark, stäpp eller savann, minskar kolupptaget när det börjar växa träd – vilket i slutänden ökar mängden koldioxid i atmosfären.

Men om planteringarna i stället görs på kolfattiga, ökenliknande marker ökar kolupptaget. På bördig mark kan det därför vara mer effektivt ur både ett klimat- och artperspektiv att låta träd växa upp naturligt i stället för att skapa planteringar. Den slutsatsen drar forskarna utifrån en analys av omfattande trädplanteringar i norra Kina de senaste decennierna.

"Vår poäng är att många tidigare modeller riskerar att överskatta den mängd kol som marken binder vid skogsplantering. Men när trädens biomassa räknas in blir det totala kolupptaget ändå betydande, och skogsplantering är definitivt ett mycket användbart redskap för att motverka klimatförändringarna. På egen hand räcker det dock inte på långa vägar – och det måste ske på ett genomtänkt sätt för att ge önskad effekt", skriver studiens huvudförfattare Anping Chen till TT.