SmĂ„, vita spĂ„r pĂ„ skalen hos fossila armfotingar avslöjar ett tyst drama som utspelade sig för omkring 525 miljoner Ă„r sedan. Armfotingar Ă€r en egen grupp djur som pĂ„minner om musslor och numera för en undanskymd tillvaro pĂ„ havets botten. I dag finns bara nĂ„gra hundratal arter kvar â men en gĂ„ng i tiden var armfotingarna ett av jordens vanligaste djur, med en enorm artrikedom.
ââVi har kommit fram till att de hĂ€r vita strecken Ă€r spĂ„r av parasiter, som satt fast pĂ„ armfotingarnas skal och knyckte maten frĂ„n dem, sĂ€ger Christian Skovsted, forskare vid Naturhistoriska riksmuseets avdelning för paleobiologi.
VÀxte sÀmre
Den slutsatsen har forskarna dragit dels pĂ„ grund av det tydliga mönster som spĂ„ren bildar â de strĂ„lar mot den del av skalet dĂ€r armfotingarna sög in sin mat genom att filtrera havsvattnet. Dels har forskarna jĂ€mfört skal med och utan spĂ„r av parasiter, och sett att de skiljer sig Ă„t markant nĂ€r det gĂ€ller storleken. Armfotingar utan parasiter blev drygt 25 procent större.
ââDet visar att det handlade om en parasit som skadade djuren de vĂ€xte pĂ„. Parasitism Ă€r jĂ€ttevanligt nu för tiden, och en stor del av den biologiska mĂ„ngfalden handlar om samspelet mellan parasiter och deras vĂ€rddjur. Men det har hittills varit vĂ€ldigt svĂ„rt att pĂ„visa fenomenet nĂ€r man gĂ„r tillbaka i tiden, sĂ„ det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nnande, sĂ€ger Christian Skovsted.
Bidragit till nya arter
Orsaken till att parasiter kan bidra till ökad artrikedom, förklarar Christian Skovsted, Àr den kapprustning som pÄgÄr mellan parasiter och vÀrddjur. Hos vÀrddjuren finns en evolutionÀr drivkraft att Àndra form och beteende för att skaka av sig parasiterna, och parasiterna följer efter för att hÄlla sig kvar. Enligt vissa teorier skulle parasitismen ocksÄ kunna vara en starkt bidragande orsak till att de flesta djur har sexuell fortplantning, i stÀllet för att bara föröka sig genom kloning.
ââGenom sexuell reproduktion finns det en större chans att utveckla försvar mot parasiter, sĂ€ger Christian Skovsted.
De studerade armfotingarna levde nĂ€r de första djuren började utvecklas, under den tidsĂ„lder som kallas för kambrium. DĂ„ ökade antalet arter nĂ€rmast explosionsartat; forskarna talar om den kambriska explosionen. Enligt Christian Skovsted Ă€r det fullt tĂ€nkbart att parasiter av olika slag bidrog till den snabba utvecklingen â och dĂ„ kan det nya fyndet bli en viktig ledtrĂ„d nĂ€r forskarna pusslar ihop den stora bilden av livets utveckling pĂ„ jorden.
Klarade sig inte ensam
Studien Ă€r ett samarbete med kinesiska forskare, som hittade de fossila skalen i en 525 miljoner Ă„r gammal havsbotten i sydvĂ€stra Kina. Ăn sĂ„ lĂ€nge gĂ„r det inte att sĂ€ga sĂ„ mycket mer om sjĂ€lva parasiten Ă€n att den var tubformad, för de spĂ„r som finns Ă€r inte tillrĂ€ckligt detaljerade.
ââMen vi kan ocksĂ„ sĂ€ga att de sannolikt var mycket specialiserade pĂ„ just de hĂ€r armfotingarna, för vi har inte hittat dem nĂ„gon annanstans. De hade ingen möjlighet att leva pĂ„ egen hand, sĂ€ger Christian Skovsted.