FN:s klimatkonferens COP26 ses som det viktigaste globala klimatmötet sedan Paris 2015. Inför mötet har forskare publicerat en artikel där de vill belysa en annan – lika viktig – kris, som de menar ofta hamnar i skuggan av klimatförändringarna.
– Nu börjar de flesta förstå att vi har en hotande klimatkris men samtidigt tar många inte den biologiska mångfaldskrisen på samma allvar, säger Honor C Prentice, professor emerita vid Lunds universitet, som är involverad i artikeln.
– Det är en kris med enorm omfattning: människors aktiviteter håller på att driva hundratusentals arter mot utrotning. Vår poäng är att vi måste möta dessa två kriser tillsammans, den ena kan inte hanteras utan den andra.
Åtgärder kan förvärra
Forskarna menar att vissa åtgärder som tas till för att lindra klimatkrisen och koldioxidutsläpp i vissa fall kan förvärra krisen om biologisk mångfald. Trädplantering i syfte att binda koldioxid tas upp som ett exempel – när den görs på artrika gräsmarker där viktiga blommor och pollinatörer finns.
– De artrika beteshagar som återstår finns ofta på mark som inte har gått att odla upp intensivt, som kanske är stenig och har låg näringshalt, säger Prentice.
– Dessa marker ses inte som "produktiva" och då planterar man i stället träd där för att det ska vara bra för klimatet. Men då går gräsmarkens unika och rika flora förlorad och med den de pollinerande insekterna.
Plantera träd
Malgorzata Blicharska, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, anser dock att det generellt sett är bra att plantera träd. Samtidigt måste man ha i åtanke vad för slags skog som planteras och hur det kan påverka platsens biologiska mångfald.
– Nu pratas det mycket om att man ska plantera skog som klimatåtgärd, något som kan vara bra för den biologiska mångfalden beroende på vilken skog man planterar, säger hon.
– Men om man planterar en monokultur (odling med endast ett växtslag) för att endast binda kol på en plats med ett ekosystem med större artrikedom kan man också förlora den generella artrikedomen.
För att motverka utarmningen av den biologiska mångfalden efterfrågar forskarna åtgärder och finansiering i lika stor utsträckning som för klimatkrisen. Det blir särskilt viktigt när friska ekosystem bidrar till att bromsa klimatuppvärmningens effekter.
Matförsörjning beroende
När den biologiska mångfalden utarmas kan det få direkta konsekvenser för oss människor. När pollinatörer påverkas drabbas också vår matförsörjning.
Över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering, enligt Naturskyddsföreningen.
Blicharska tar en äppelodling som exempel, som till synes är en monokultur och inte så artrik – men som ändå är beroende av den biologiska mångfalden.
– Men vad som finns i jorden är viktigt. Och vad som finns runt också, till exempel habitatet för fåglar som äter upp skadeinsekter. Om det är dåligt med mångfald blir det ganska fattigt snabbt och man kan inte ha en hög produktivitet långsiktigt.
Tidigare har klimatförändringarnas påverkan på bland annat matförsörjning och leveranskedjor belysts. Men den biologiska mångfaldskrisen kan också spela stor roll.
– Vi har samtidigt en parallell kris där den biologiska mångfalden hotas och det går lika fort som med klimatkrisen, säger Honor C Prentice.