Studien, som publiceras i Scientific Reports, har utförts av ett internationellt forskarlag under ledning av ekologen Phillip Haubrock vid Senckenberg Museum i Frankfurt, Tyskland.

Normalt brukar inte groddjur och kräldjur figurera särskilt högt upp när det pratas om problemen med invasiva arter. Men de nya rönen avslöjar att de kanske borde uppmärksammas mer.

Dödligt hot

Som väntat är vissa regioner mycket hårdare drabbade än andra. Störst var skadorna i Australien och vissa öar i Stilla havet.

Detta hänger samman med de exceptionella problemen med den stora och mycket giftiga agapaddan (Rhinella marina) i stora delar av Australien där arten, som kommer från Syd- och Mellanamerika, sprider sig mycket snabbt och utgör ett dödligt hot mot delar av den inhemska faunan. I Stilla havet kommer hoten främst från den bruna trädormen (Boiga irregularis), en inkräktare överförd från Nya Guinea eller Australien. På ön Guam har den utplånat nästan alla inhemska fåglar- och andra djurarter, och den hotar nu den unika fågelfaunan på Hawaii.

Kan komma till Sverige

På andra plats i kostnadsligan kommer Europa, vilket i hög grad beror på den amerikanska oxgrodan (Lithobates catesbeianus) som spridit sig snabbt i Tyskland och angränsande länder. Den orsakar svåra skador på inhemska groddjur och annan fauna, och skulle mycket väl kunna etablera sig i Sverige om den får chansen.

Andra kostsamma arter är den burmesiska pytonormen (Python bivittatus) i sydöstra USA, och vattensköldpaddan Tracemys scripta i delar av Europa.

Forskarna påpekar samtidigt att den beräknade kostnaden är en minimisumma. Effekterna av merparten av de invasiva grod- och kräldjuren på jorden är de facto helt okända.