Regeringen föreslår nya skärpningar av narkotikalagstiftningen. Man vill kriminalisera försök att få tag på droger för eget bruk och höja minimistraffet för överlåtelser av små mängder narkotika till sex månaders fängelse.

Belgaren Alexis Goosdeel leder sedan 2016 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA). Han aktar sig för att recensera enskilda länders ställningstaganden, men sågar idén om straff som avskräckning.

– Det finns fortfarande de som tror att kriminalisering och repression leder till att människor blir rädda och därmed till minskat bruk, men det finns inget vetenskapligt stöd för att så är fallet, säger han.

EU:s drogbyrå, som i dagarna firar 30 år, har sitt säte i Portugals huvudstad Lissabon. Där tog man för drygt tjugo år sedan det radikala steget att avkriminalisera alla droger.

Europeisk samsyn

Ingen har gått så långt, men inom EU har det tagits stora steg bort från den restriktiva politiken. Numera, säger Goosdeel, råder bred samsyn kring att man bör undvika att fängsla människor på grund av drogbruk.

– Inte minst unga människor riskerar att få livet förstört av att hamna i fängelsesystem som potentiellt kan leda till att de blir kriminella. Det är de inte enbart genom att konsumera droger.

En annan viktig förändring är att vetenskapen i dag har en självklar plats i drogpolitiska diskussioner medlemsstater emellan. En av unionens främsta bedrifter på området, anser han.

– För tjugofem år sedan kunde Sveriges, Nederländernas och Frankrikes politiker stå och skrika på varandra och göra mediala utspel om varandras politik, men det fanns ingen dialog. Och när de väl diskuterade så hade de inga fakta eller data.

Orealistisk vision

Den för svensk narkotikapolitik så centrala visionen om ett narkotikafritt samhälle ger han inte mycket för. EMCDDA använder tre ord för att beskriva drogsituationen inom EU: överallt, allt och alla.

Droger finns i aldrig tidigare skådade kvantiteter och är starkare och billigare än någonsin. Mängden substanser är samtidigt fler än någonsin. Därav kan alla, direkt eller indirekt, konfronteras med missbruk.

– Lägger man ihop de här tre faktorerna, som alla grundar sig på fakta, så förstår man att det är omöjligt att utrota. Det är inte realistiskt att prata om ett drogfritt samhälle, säger Alexis Goosdeel och fortsätter:

– Det betyder inte att alternativet är att legalisera allting, men debatten förvrängs ofta till att enbart handla om de två ytterligheterna. Tyvärr bidrar det till det faktum att viktiga steg däremellan, som skulle kunna förbättra många människors hälsa, uteblir.

"Mycket riskfyllt"

I Sverige pågår en utvärdering av narkotikapolitiken som ska vara klar i oktober 2023. Alexis Goosdeel har intervjuats inom ramen för utredningen och ser positivt på att en genomlysning nu sker.

Effekterna av kriminaliseringen av det egna bruket är en sten som legat orörd i 35 år. Trots det har både tidigare och nuvarande regering, mot forskare och myndigheters inrådan, sagt nej till att titta närmare på just den frågan. EU-chefen konstaterar kort att den som inte utvärderar famlar i blindo.

– Att besluta om drogpolitik utan att ha data eller vetenskapliga bevis är mycket riskfyllt.

TT: Vilken narkotikapolitik fungerar om målet är att färre ska fara illa och dö?

– Det finns gott om metoder, verktyg och typer av skademinimering, exempelvis substitutionsbehandling, som har testats vetenskapligt och ger resultat. Delaktighet från människor som brukar droger också är extremt viktigt.