Totalt avled 450 personer i Sverige av narkotikarelaterade orsaker 2021, enligt en ny rapport.

Folkhälsomyndigheten, som står bakom rapporten, delar in dödsfallen i oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) och förgiftningar med oklar orsak, där det förstnämnda är den klart vanligaste orsaken.

Dödsfallen blev 2021 färre för fjärde året i rad. Sedan 2015, då 675 personer avled, har minskningen varit kraftig. Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndigheten, talar om ett trendbrott efter många års dyster utveckling.

– Man får vara lite försiktig när man tolkar statistiken, men det pågick definitivt en ökning under tio år fram till 2015. Nu kan man börja tala om att vi har vänt trenden, säger hon.

Naloxon och sprututbyten

Sverige har i många år hört till länderna i Europa som rapporterat högst narkotikarelaterad dödlighet i förhållande till befolkning. Att trenden de senaste åren pekat stadigt nedåt är enligt Folkhälsomyndigheten sannolikt en effekt av att skademinimerande insatser på senare år har skalats upp.

Två exempel är ökad tillgänglighet till det överdoshävande läkemedlet Naloxon och tillgång till läkemedelsassisterad behandling för opioidmissbrukare. Opioider är också den överlägset vanligaste substansen i samband med dödliga överdoser och förekommer i närmare 90 procent av fallen där substansen är känd.

En tredje avgörande insats är sprututbyten, som numera finns i 20 av 21 regioner. Där kan brukare hämta ut rena sprutor och få behandling, rådgivning och provtagning. Syftet är att minska smittspridningen av sjukdomar som hepatit B och C samt hiv.

– Sprututbyten räddar i sig inte liv på det sättet, men det skapar kontaktytor, man kan dela ut Naloxon och det är ganska tydligt att det också har effekt på den här gruppen, säger Mimmi Eriksson Tinghög.

Västernorrland sist ut

Västernorrland är i dagsläget den enda regionen i landet som saknar sprututbyte, men enligt Elina Backlund Arab (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, är beslutet fattat och ansökan inskickad.

– Det är ledsamt att vi är sist ut, men nu håller man på och förbereder lokaler för att kunna starta upp verksamheten när man får tillståndet beviljat. Planen är att det ska ske under våren, men senast i juni, säger hon.

– Vi börjar i Sundsvall, men vi har en plan för att det ska ut till fler ställen framgent. Vi är ett stort län och det funkar inte att behöva åka hur långt som helst.

"Inställningsfråga"

Enligt Mimmi Eriksson Tinghög har det på senare år skett en attitydförändring i hur samhälle och politiker förhåller sig till missbruksproblematik. Detta, säger hon, har banat väg för satsningarna på skademinimerande åtgärder på allt bredare front.

– Det har hänt jättemycket på sista tiden. Det är nog både en inställningsfråga och att man har sett positiva effekter av sprututbyten och Naloxon och liknande.

Ska utvecklingen fortsätta behövs enligt Folkhälsomyndigheten ännu mer av samma vara. Samtidigt, konstaterar Mimmi Eriksson Tinghög, krävs ett bredare grepp för att åstadkomma långsiktig och bestående förändring.

– Det handlar inte bara om att akut rädda liv, utan om att vi vill ha ett samhälle där färre far illa av narkotika. Då behöver vi förstärka hela det narkotikaförebyggande området.