"Olyckligtvis har de samtal som hållits mellan vår delegation och Finland och Sverige inte nått upp till önskad nivå", sade Erdogan till journalister sent på lördagen enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia.

– Utspelet signalerar att Turkiet inte har bråttom och skulle kunna låta processen fortsätta, kanske till och med genom den svenska valrörelsen, säger Aras Lindh, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanösternprogram.

Erdogan påstod även att Sverige låter "terrorister gå runt på Stockholms gator och att Sverige försvarar dem med sin egen polis".

– Erdogan upprepar ungefär vad han har sagt tidigare och det är inga nya krav eller synpunkter, säger analytikerkollegan Aron Lund om Erdogans senaste uttalanden.

Försök till påverkan

Den hårda kritiken från Turkiet mot Sverige beror egentligen inte på att Sverige driver en annorlunda linje mot kurdiska organisationer än andra länder, utan är snarare ett sätt att driva Sverige i en viss riktning under Natoprocessen, enligt Aras Lindh.

– Erdogan är också väldigt kritisk mot hur andra länder hanterar de här organisationerna och har samma gräl med USA till exempel om att terrorklassa YPG. Men USA är ju redan med i Nato, tillägger Aron Lund.

Turkiet likställer YPG med den kurdiska gerillaorganisationen PKK och har länge motsatt sig att USA samarbetat med YPG i Syrien.

PKK är terrorklassad av USA och EU – och således också av Sverige. Den kurdiska milisen YPG däremot gick i täten som västvärldens allierade i krigsinsatsen mot terrorrörelsen IS i Syrien.

I veckan aviserade Erdogan om en ny offensiv i norra Syrien för att säkra Turkiets södra gräns. Tidigare har turkiska styrkor genomfört tre större militära operationer i norra Syrien och tagit kontroll över områden längs med gränsen.

Ankara väntar inte

På lördagen sade Erdogan att Turkiet inte kommer att vänta på USA:s tillåtelse för en ny invasion i Syrien, sedan Washington varnat Ankara om att genomföra invasionen.

– Man kan inte bekämpa terrorism genom att vänta på godkännande från vem som helst, sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AFP.

De riktade uttalandena länderna emellan kan kopplas till den tidigare konflikten mellan USA och Turkiet, enligt analytikerna som TT talar med.

– Denna ordväxling mellan USA och Turkiet är mest knuten till Syrienfrågan, men om Erdogan och USA börjar kohandla om saker och ting skulle det kunna bli så att de svenska och finländska Natoprocesserna dras in i detta också. Om Erdogan känner att han hamnar under press kanske han kan trycka på hårdare på detta, säger Aron Lund.

Gick ut hårt

Att Turkiet skulle ge med sig i frågan om ett svenskt och finländsk Natomedlemskap är inte sannolikt, då Erdogan har gått ut hårt i frågan och har vetorätt eftersom samtliga Natomedlemmar måste godkänna nya medlemmar.

Frågan är hur länge Ankara står ut med pressen från andra Natoländer, säger Aron Lund.

– Turkiet balanserar mellan Nato och Ryssland när de håller Sveriges och Finlands säkerhet på halster. Samtidigt har de möjlighet att bestämma huruvida Natos gräns mot Ryssland ska fördubblas eller inte, säger Aras Lindh.

– Turkiet kommer kanske inte att insistera på allt som de har krävt, men det är osannolikt att de helt kommer att släppa sina krav, säger Aron Lund.